Poker eller schack?

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad söndag, 22 april 2018 22:04

Skriven av Stefan Gehander

Carl F Jung delade in världen i två typer av personligheter, introvert och extrovert, där han placerade Västerlandet på den extroverta axeln och Österlandet på den introverta. Jung menade att kristendomen var

extrovert, alltså utåtriktad, individualistisk och kreativ. I den meningen gav den upphov till ett neurotiskt beteende, där jaget var det viktigaste, självkontrollen obefintlig och viljan att vinna (nåden) var det allt överskuggande. Ungdomens kraft och nyhetens behag blev kännetecken, som Weber senare utvecklade till en protestantisk etik. Tecknet på framgång var arbetets resultat, rikedom betydde utvaldhet och Guds nåd. Det fanns ingen direkt väg med regler till framgång och frälsning, Gud kommer till dig utifrån. Frälsningen och framgången berodde nästan på slump och egen kreativitet, vinst blev ett tecken från Gud. Det okända lockar. Livet var ett spel i poker.

Carl Jung gick långt österut till buddismen för att studera den introverta religionen, medan jag stannade halvvägs i mina studier. Det intressanta med Ryssland är denna position som en introvert kristendom. Jung tänkte nog inte på att kristendomen finns i två versioner och vad det innebar. Den introverta kristendomen skulle då innebära en kristendom med självkontroll, lugn istället för neurotisk strävan efter framgång, och en vördnad inför traditionens kraft och det förflutnas behag. Det kända lockar.  

Om man då kan se världen och världspolitiken på två olika sätt, där vissa kallar det ena strategiskt tänkande och det andra taktiskt, kan man alltså med Jung påstå att det finns extroverta och introverta nationer och ledare. Den extroverte ledaren spelar poker, försöker ta hem spelet genom att chansa, bluffa och skrämma med hjälp av föregivet starka kort. Den introverte ledaren spelar istället schack, han anpassar sina motdrag efter motståndarens drag och vet att det inte går att bryta mot reglerna eller bluffa. Poker är ett spel med dolda kort och avsikter, schack ett öppet spel med deklarerade avsikter. Poker hänger på tur och bluff, schack spelas enbart med intellekt. 

Användandet av underrättelsetjänst i fuskspel och skrämseltaktik med meningslösa raketattacker utmärker pokerspelaren, som hoppas att motståndaren ska lägga sig för den hårda satsningen, medan schackspelaren rör sig framåt på brädet med hjälp av ett tryggt försvar av pjäserna. Ibland offras en pjäs, men inte för att bluffa eller skrämma, utan bara för att en annan pjäs ska komma i gynnsamt läge. Det var många som hisnade vid tanken att pokerspelarna skulle satsa allt de hade för att slå ut de ryska schackpjäserna och välta brädet, och det var ännu fler som hisnade vid tanken på vilket motdrag schackspelaren hade. Svaret blev, som alltid i schack, ett starkt försvar, men även ett genomskådande av bluffen.

Det finns en viktig nyans i de här sätten att tänka: i schack är spelplanen öppen för alla att se, schack går att kommentera, diskutera och prognostisera. Pokerspelet går inte att observera, då spricker alla bluffarna. Schack är transparent spel inför publik, poker är höljt i dimmigt dunkel. I poker är allt underordnat vinsten, och vinnaren tar hem hela potten. Slumpen avgör. Själva spelet kontrollerar spelarna, de kan inte vinna av egen kraft. Schack, däremot, disciplinerar och manar till anpassning, och den som är tillräckligt skicklig kan kontrollera hela brädet och spelets gång bara med hjälp av sitt eget intellekt.

• Tillb
• Nästa