Translate

Välj språk

En resa från Malmö till Moskva

FaceBookTwitterGoogle+

Björnen på cirkus

Så fick de äntligen mötas, och de genomförde både handslag, mimik och posering som det anstår presidenter. Media sprang runt och fotade och både ryska och västerländska journalister och TV-reportrar kippade efter andan och nästan skrek hysteriskt om det historiska mötet. Sedan gick de till hotellet, för kollektivtrafiken i Hamburg var raserad av ungdomligt slödder,

lika fattiga på idéer och program som journalisterna, och skrev sina infantila och meningslösa artiklar om denna cirkus. Denna oordning i Tysklands andra stad är ett utmärkt exempel på den växande entropi som jag beskriver i min bok En resa från Malmö till Moskva. G20 som internationell institution, efter degraderingen i G8 när Ryssland lämnade klubben, visade också upp ett oordnat pladder och förfall, och när Ryssland lämnar även denna organisation, slår entropin ut i full blom. Utan Ryssland, för att travestera Brzeszinski, inget Västerland. G20 som en plattform för globalisering och globala frågor lämnar sakta men säkert plats för diskussioner på subetnisk, etnisk och superetnisk nivå. På vanligt språk brukar det heta nationella intressen. Dessa representeras och framförs av diplomater, ledda av utrikesministrar, och där har Ryssland idag ingen att tala med. De senaste åren har visat att den klassiska diplomatin har bevarats med god funktion i det konservativa Ryssland, som förgäves söker efter ett länge försvunnet Europa. Men konservatismen har också medfört att Ryssland, precis som förr, återigen missar kontrahentens mål och avsikter.

Putin har en gång yttrat att ingen kan tala om för björnen hur den skall bete sig i i sin egen tajga. Margot förfalskade uttalandet och tog bort den andra delen av meningen, så att den såg mer aggressiv ut. Det skall i sin tur tolkas som att en aggressiv björn måste skjutas. På samma sätt finns i västerländsk politik inget annat mål än att skjuta björnen. I svaga ögonblick kan politiken gå ut på att tämja björnen och visa upp den på cirkus, som under G20. Men det spelar ingen roll vilka konster björnen utför, skinnet ska upp på väggen. Det klassiska misstaget i den ryska diplomatin i detta avseende är Gorbatjovs naivitet. Han sökte kompromiss och ett sätt att leva tillsammans, och hängdes sedan upp på väggen som den bästa björntjänst Västerlandet har vunnit.

Det går inte att komma överens med Västerlandet, det visar historien. I Ukraina sitter ryssar och skriver brev om krigsbrott till Internationella domstolen i Haag, som vänligt registrerar anklagelserna. I Syrien har USA byggt en illegal militärbas i sydvästra delen av landet, som Putin nu har gått med på att freda från angrepp, det enda konkreta resultatet från samtalet med Tramp. En helt obegriplig eftergift från Ryssland. Istället för att skrämma bort terroristernas sista militära bas med bomber och granater, tillåts den fungera i fred. USAs enda mål med basen är att kunna fortsätta kriget mot Syrien, på samma sätt som ryssar i Ukraina skall rensas ut ur sitt eget land. Men Putin har en annan dröm än Västerlandet. Medan cirkusdirektörerna drömmer om tama björnar och vinster, vill björnen bara leva i fred i sin egen tajga. Men krigen i Ukraina och Syrien går inte att avsluta och vinna genom att försvara nationella intressen. Västerlandet måste besegras och tryckas tillbaka, där Syrien är ett lika lyckat exempel som Ukraina är ett misslyckat.

Putin reste till G20 i en vid båge runt NATO-ländernas luftrum, över det fredliga Helsingfors och den än så länge fredliga svenska östersjökusten, där USA nu bygger en militärbas på Gotland, en försvarsallians som cirkusdirektörerna en gång lovade att inte utveckla. På något toppmöte, typ G20. 

Sök