Inte av rädsla allena

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad måndag, 05 mars 2018 10:03

Skriven av Stefan Gehander

Margot har talat om hur rädda svenskarna är för det ryska skräckväldet, och skam åt den journalist som inte sagt någonting negativt om det lögnaktiga Rysslands försök att påverka oss att byta åsikter eller bara bli förvirrade. Jag ska här inte

diskutera de enskilda händelserna, som alla ger vid handen att Västerlandet försöker inbilla ryssar att de är någonting de inte är, och framför allt de egna medborgarna att ryssarna skulle vara onaturligt hemska. Ryssland är ett fritt, välmående land med ett demokratiskt styre, lett av Europas, ja världens störste statsman i modern tid. Ryssland är ett av världens rikaste länder, som försörjer halva världen med både energi och bröd, och de fåfänga försöken att isolera landet med hjälp av sanktioner hör till den patologi som jag är intresserad av. Vad är det egentligen svenskar är rädda för, och inte bara svenskar, utan hela Västerlandet? Inte är det krig, för då hade Västerlandet inte invaderat Ukraina och inte hyrt in terrorister över hela Mellanöstern för att fördriva ledare med goda relationer till Ryssland. Att delta i en globalistisk militärkampanj, riktad mot Ryssland och ryska intressen, dvs allt med anknytning till Ryssland, är inget tecken på rädsla. Sveriges ÖB har stått vid gränsen till det ryska i Nazi-Ukraina, och det om något tyder inte på rädsla, varken för Ryssland eller nazismen. Den militära kampanjen innehåller också missilsystem riktade mot Ryssland i Polen, Rumänien, Sydkorea, Japan med kärnvapenkapacitet, och som en skandinavisk avstickare värdlandsavtal med Sverige och utplaceringsavtal med Norge. De här avtalen kommer att förvandlas till intäkter för utplacering av amerikanska kärnvapen i händelse av krig, vad nu än svenska politiker säger. Att samtidigt verka för en kärnvapenfri Östersjö är en genomskinlig list, eller dumhet, som i dagarna får sin dödsstöt, när Ryssland annonserar serieproduktion av vapen med kärnstridsspetsar av aldrig skådat slag. De här vapnen är omöjliga att upptäcka och omöjliga att försvara sig mot på grund av överljudsfart och får miljardblåsningen på Gotland att se ut som ett kavalleri på Fårö. Men vapnens innebörd är epokgörande för fredens sak. De betyder nämligen att USA skulle besegras i ett kommande krig. De betyder att den svenska upprustningen av försvaret är helt meningslös, vi skulle inte ens hinna registrera vår undergång.

Rysslands nya vapen gör också rädslan helt meningslös, åtminstone rädslan för Ryssland. Det vi ska vara rädda för är den amerikanska politiken, som är tillräckligt dåraktig för att göra ett försök att vinna striden med hjälp av begränsade kärnvapenattacker, som det står i den nya militärdoktrinen. Men det verkliga skräckväldet råder i den svenska okunskap som leder den svenska utrikespolitiken mot Ryssland in i ett dödläge av påhittade hot och ett evigt bjäbbande om bögar och demokratiska rättigheter. Ryssland är en demokrati lika så god, om inte bättre, som vår egen. Det finns inget hot och har aldrig uttalats något. Det enda hotet mot Sverige är den svenska politik som drivs. Den är också helt meningslös, eftersom den inte kommer att ge ett endaste resultat. Ekonomiskt är den direkt skadlig för svensk industri. Moraliskt är den falsk, och militärt är den skräckinjagande i sin enfald. Det finns bara en politik, som var snäppet galnare: den nazistiska. Vårt engagemang i dagens tokiga Ukraina är av samma dignitet som den nazityska politiken mot dåtidens Ukraina, som då inte fanns, utan är en skapelse av kommunism och nazism. Liksom Nazi-Tyskland kommer Sverige att träna ukrainska soldater, liksom Nazi-Tyskland gör Sverige territoriella anspråk på Ryssland, låt vara för Nazi-Ukrainas räkning. Nu fattas bara Operation Barbarossa, eftersom de där raketerna bara är en bluff, som en tysk professor i raketteknik intygar, och får varmt medhåll av svenska media, statsstyrd TV och en fd utrikesminister, som säger att raketerna ramlade ner i Arktis under misslyckade tester. De här dumheterna är verkligt skrämmande. Det må väl vara hänt att Tyskland inte har någon Werner von Braun längre, av en ödets ironi finns han idag i Ryssland, men att svenska statsstyrda media och ministrar når ner till denna nivå är djupt oroande.

Rädsla kommer ur okunskap, ovetande och oförstånd. Samtidigt är det så att rädslan är en insikt om att nederlaget är nära. När du vet att du inte har en chans, blir du rädd och hittar på allt möjligt för att komma undan. Nederlag föder rädsla, rädsla nederlag. Därför är ryssar inte rädda. Inte för NATO, inte för nazism.  Inte nu, inte 1812, inte 1941, för att inte tala om 1709. Och då fanns ändå inga raketer.