Historiska cykler 1814-2014

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad lördag, 01 april 2017 23:38

Skriven av Stefan Gehander

Efter segern över Västerlandet, lett av Napoleon, satt de ryska officerarna på parisiska caféer och diskuterade Rysslands roll i Europa. De betalade med rubel för kaffet och red hem igen. Under resten av seklet upprätthöll Ryssland freden i Europa med stränga medel och inspirerades så till den grad av vistelsen i Frankrike att

den bildade klassen övergick till att tala franska. Det var nästan så att deras barn glömde ryskan, å ena sidan, men märkligt nog utvecklades nu det ryska språket, å den andra, i en guldålder som gått till den litterära historien tack vare nationalpoeten Aleksandr Pusjkin, som också inspirerades av fransk litteratur. Pusjkin fick svar av de franska litteratörerna, ett band som de båda länderna än idag minns med behag. Fransoserna hade för alltid charmats av de belevade ryska officerarna, som var på väg ut i Europa igen 100 år senare, men stoppades av revolutionens svek. Men liksom efter 1814 blev 1914 och den därmed sammanhängande revolutionen till ett gigantiskt utbrott av ekonomisk och social utveckling i Ryssland, där landet i mitten av båda seklerna rusade förbi Västerlandet i ekonomisk och militär utveckling. Ryssland skulle även under 1900-talet komma att vaka över Europa utan att fördenskull, liksom efter 1814, bli ett europeiskt land, alltså ett Västerland. Båda gångerna följdes den ryska passionen av oerhörda kulturella prestationer, främst inom litteratur och poesi, men också inom vetenskap och ekonomi, där Västerlandets industriella revolution inte hade varit möjlig utan Ryssland, precis som Västerlandets övergång från enkla bondeländer till teknokratier under 1900-talet hade sina yttersta orsaker i socialismens påverkan på både människor och teknisk utveckling som resultat av krig och den sociala utmaningen från det nya samhället i Ryssland.  Vid båda tillfällena, såväl 1814 som 1914, följdes Rysslands ekonomiska uppvaknande och inträde på scenen av massiva angrepp på landet, Krimkriget 1853, krig mot Turkiet i slutet av seklet och Västerlandets ockupation av Östeuropa från 1939 med samtliga västerländers blickar mot Ukraina, framför allt från Polen, Europas olycksfågel och ständiga krigshetsare i denna långa historiska cykel. Den polska avundsjukan mot rysk makt har via Ukraina sipprat fram i blod i de historiska cyklerna. Ukraina som det Ryssland som borde vara är en polsk idé, en fantasi om Polen och Ukraina som Ryssland och Ryssland som det Polen det borde vara. 

Vi kan 2014 "se" vad som ägde rum 1814 och 1914, eftersom Ryssland återigen spänner både andliga och materiella muskler, och återigen berättar för Västerlandet att Upplysning är fel väg att gå. Vi kan också se att de historiska cyklerna är återkommande, alltså finns det lagar för denna utveckling, men vi kan också se att dessa lagar inte är ekonomiska eller teknologiska. De senare utvecklingsaspekterna är snarare konsekvenser av lagbundna cykler på ett helt annat område, nämligen det mentala. Sökandet efter frihet och lycka gick från upplysningen och franska revolutionens terror till liberalism och marxism, vilka är två sidor av samma sak: människans frigörelse, i ena fallet som individ, i andra som klass. Båda ser som högsta frihet att "jaga fienden och nedgöra honom, kyssa hans hustrur och döttrar", som Tjingiz khan uttryckte det. Men Ryssland är varje gång Västerlandets samvete, som säger att frihet från någonting inte är detsamma som frihet att. Frihet utan annat mål än att njuta av den har ingen mening. Friheten att jaga fienden framför sig förkroppsligades i den nya cykeln med start 2014 fullt logiskt av en slavättling, som förkroppsligade idén om friheten som det högsta värdet, frihet till och med utan moral. Arrogant, småleende, dansande bland alla liken stirrade han ut över världens slagfält som Napoleon och Hitler och njöt av friheten. Liksom Helmut Schmidt, Bundeskanzlern som jagade fienden vid östfronten, trodde han att Amerika vann kriget, en helt häpnadsväckande slutsats, som Bundeskanzlern år 2014 framförde i samtal med den sovjetiske frontsoldaten och författaren Danil Granin. Att förlora mot Ryssland är en så stor skam att historien glöms bort. Därför upprepas cykeln 2014. Glöm inte det.

• Tillb
• Nästa