Kunskapens källa

 

Det har blivit en fix idé att påståenden är sanna endast om de springer ur ”pålitliga” källor. Att det alltid har funnits människor, som betraktat sig själva som klokare än andra, är väl ingen nyhet. Det fanns

många gånger fog för den känslan, men den tiden är förbi. Det finns fortfarande människor, som vet mer än andra, men det har inget med förstånd och logik att göra. Att veta mycket ända in i detalj om slaget vid Stalingrad eller filosofiska teorier ger vetande, men inte alltid kunskap. Det finns alltid en tröskel att överträda, vilken omfattar tolkningen av det lärda eller det andra vet. Mitt eget specialområde, Ryssland, bär syn för sägen. Där har knappast något ord varit sant under många år, rättare sagt har tolkningen för det mesta varit tendentiös. Men låt oss stanna hemma och reda ut principerna.

På SVT sitter barnrumpor och vill lära svenska folket och särskilt ungdomar källkritik. Det är hårresande infantilt och är som att lära barn trycka på startknappen för atombomben. Det är aningslöst intill absurditet att låta dessa flicksnärtor sitta och reda ut brännheta temata som rasism, sanning, demokrati och andra viktiga sprängämnen. Det hade väl varit ok om det varit på dagis, men nu är det ju Sveriges största statsstyrda media. ”Säg inte att någon är svart, det är fel och fult och betyder att du är rasist.” ”Varför är svart fult och fel?” ”Det är rasism”. ”Jaha, vad är det?” Rasism är när man säger att en hudfärg är bättre än en annan.” Jaså, min mamma säger att brun hud är fin. Men varför är då svart ful?” Nej, den är inte ful, det är fult att säga att den är svart, för då är man rasist.” Är min mamma rasist.” Nej, hon tror inte att bruna människor är bättre, bara att det är snyggt med brun hud.”Är det inte snyggt med svart då?” Jo, men då är du rasist.” Jag fattar ingenting, kanske är det du som är rasist, som säger att hudfärg betyder något fult, fel eller vad det nu kan vara?” ”Vem började säga att svart är fult och fel, var kommer det ifrån?” Äh, det fick vi lära oss i skolan, i USA var svarta slavar.” Vad har vi med det att göra?” ”Vi handlade ju också med slavar, på vikingatiden?” Vi hade trälar också, och i jordbruket hade vi slavarbete fram till 1930-talet.” Nej, vi kallar det inte så.” Visst, det beror på hur man tolkar källorna, men en spade är en spade, som man säger.”

Det fiktiva resonemanget kan fortgå hur länge som helst, men det viktiga är att båda sidor kan ösa ur vilka källor som helst och hur många som helst. Sanningen förblir oåtkomlig, där jag själv tror att det som SVT sysslar med är just rasism, bara det att den är aningslös och politisk. När vi förstår det, kan vi lösa problemet. Om vi inte förstår, utan fortsätter släppa fram snusförnuftiga småflickor på landets viktigaste informationssajt, kommer det att gå riktigt illa.

Nu är det inte bara småflickor som är korkade. En kvinnlig rpofessor har blivit populär på senare tid i samma forum. Hon tror att hon är klok, alla andra inte så kloka. ”Att lära elever att vara skeptiska till vad som sägs i tidningar eller det som forskare påstår, är ingen bra idé”, säger hon, och en och annan faller väl av stolen precis som jag. ”Det föder misstro mot etblerade kunskapsinstitutioner”, fortsätter den korkade tanten, ”och jag är väldigt kritisk mot det sättet att lära ut källkritik”, babblar hon på som om hon kom direkt från Orwells framtidsland. Man ska nämligen ”hålla sig till etablerade nyhetskanaler och dagstidningar”, påpekar hon och jag gnuggar mina ögon och läser en gång till. ”Falskt information” (det grammatiska felet är från SVT och hör till bilden) ska bekämpas enligt vissa mallar, avslutar hon.

Den här sagotanten tror att det som motsäger etablerad kunskap kommer från troll och andra hemskheter, och precis som jag skriver detta lägger SVT ut en artikel om ryska troll, som inte försökte påverka det svenska valet, trots alla expertprognoser ända upp i den svenska regimens innersta Säpo-cirklar. ”De trivdes inte på jobbet”, blir den intelligenta förklaringen. Nu vill professorskan att jag ska tro på den här artikeln i all dess etablerade kunskaps härlighet. Artikeln må vara sanning för de flesta i inte bara Sverige, men en människa med förnuftet i behåll har naturligtvis tusen saker att säga om artikeln. Men det ska vi inte, och de svenska skolbarnen kommer att få lära sig artikelns budskap i skolan. De kommer att tro på den och den kommer att presenteras som ett underverk i undersökande journalistik. Och professorskan kommer att hylla den som ett praktexempel på källkritik och tänkande i rätt mall. Hon kommer att få stöd av professorskor i internationell historia, Säpo, Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet. Det enda problem som återstår är att artikeln är lögn från första till sista bokstav. Den bär på samma problem som att solbränd hud är vacker, svart ful, nämligen att den kommer från en trollfabrik, som säger att andra bygger trollfabriker.

Ett påstående blir inte sant på grund av sin källa. Det blir inte heller sannare ju fler källorna är. Ett påstående blir absolut inte sannare av att den som yttrar det står närmast det som omtalas eller källan, det har historievetenskapen rett ut för länge sedan. Ett påstående blir en bra beskrivning av verkligheten, om det är en bra beskrivning av verkligheten. Analysen innehåller en mängd tolkningsföreträden, politiska, etniska, egotrippade, vilka måste vägas in. Att påstå annat är dogma. Att påstå att neger är ett fult ord är en oerhörd förolämpning. Att påstå att ryska staten har en trollfabrik för att påverka svenskar är också en bottenlös förolämpning, både mot svenskar och ryssar. Men professorskan vill att vi ska tro på det, källan är ju säker. Men källan är lika säker som en svensk ubåtskommission, en utredning från Försäkringskassan om en persons tillstånd eller kanske som ett rättshaveri med omvänt rasistiska förtecken som i Kevin-fallet. Eller lika trovärdig som en departementsbeställd artikel i den pålitliga pressen. Ja, den är lika säker som jag på att professorskan är en outsinlig källa till kaos i hjärnan.

Den här nylogiken går ut på att hålla två motsatser i samma påstående och kallas i medicinen schizofreni, delat medvetande. Rasism som statsideologi de facto säger att hudfärg inte spelar roll, men spelar roll, eller vetande som ovetande i form av påståenden att källkritik är viktigt, men helt onödigt, eftersom vissa redan vet sanningen. Källkritik är viktig, om den inte är källkritik. Sådana här pärlor från journalistskor och professorskor hör den nya, antiintellektuella tiden till, och vi har lyckan att leva i ett psykiskt sjukt samhälle. Det ser inte så bra ut på behandlingssidan, eftersom ingen reagerar på dessa och liknande meningsförskjutningar. 

Det finns bara en väg runt den här idiotin, som placerat inkompetens på samhällsviktiga poster, nämligen kunskap om det man uttalar sig om. Det är härvid av största vikt att förstå att källkritik är just vad ordet anger, alltså kritik av källan, vilken den vara må. Källkritik har ingenting med förtroende för vissa källor att göra, alldeles bestämt tvärtom. Den enda källan till kunskap är misstro, vilket ju är vad källkritik betyder.