Translate

Världens bästa skräckvälde

Jag stiger ur taxin, som betalas automatiskt via telefon till förbeställt pris, vid Katolska kyrkan, inte långt från den svenska. Den katolska renoveras av gästarbetare från Centralasien, medan en ensam ryss i jätteformat står på gatan med 

en protestskylt. Gästarbetarna bygger det skinande, moderna Ryssland och vissa ryssar har blivit bortskämda och missuppfattar hur de ska bygga sitt land. De är femtekolonnare och rapporterar till västerländska ambassader i sin naivitet. Men det blir ett bra foto, där asiater putsar på en europeisk kyrka och en lat ryss protesterar. Tala om att missuppfatta läget. Det är inte bara de ryska hemmasittarna som har fel för sig, utan också de som jobbar. Taxichauffören har precis underhållit mig med en lång historia om tsarer, tsarinnor och världspolitik. Han har glatt och stolt berättat om alla stora byggen i landet, men kan inte låta bli att ge Putin en släng av sleven. Jag frågar då hur mycket han betalar i skatt på sin inkomst om cirka 100 000 i månaden. Efter lite betänketid trillar polletten ner och jag får ett stort skratt till svar. Men om vi inte är riktigt överens i inrikespolitiken, är vi helt överens i utrikespolitiken. Hans förakt är lika stort som mitt.

Jag beställer in maten och en sexa vodka, gjord på is från Bajkalsjön. Kring mig sitter mestadels studenter, till och med tonåringar. De äter middag på restaurang, riktig restaurang, inte den svenska typen, som i Ryssland kallas matsal. Det är mjuka mattor och tunga gardiner, artig personal och välfyllda, fantasifulla menyer. Tonåringarna klarar kassan med pizza och sallad, eller nationalrätten pelmeni, studenterna kan våga sig på en drink eller ett glas vin till maten. Min lite mer krävande övning i ryska köket går på hela 100 kronor, motsvarande en middag om 1000 kronor i Sverige. Livet är gott i Ryssland, men få har vetskap om det. Inte ens ryssar i diaspora. Mina bekanta i staden fick nyligen ett paket från systern i Hamburg. Det innehöll makaroner, mjöl, tvål, tändstickor, salt, socker, torkat kött, pulvermjölk, ficklampa och batterier samt vattenfilter för att rena regnvatten till dricksvatten. Tyska statliga media informerar befolkningen om att sanktionerna mot Ryssland slår hårt mot den ryska ekonomin, att landet står utan mat, el och vatten, alltmedan Putin slösar alla pengar på krig i Ukraina. Inte nog med det, för när människor stöter på verkligheten, som när systern i Hamburg får höra av sin bror i St Petersburg att livet är gott i Ryssland, att det inte behövs några nödförsändelser, snarare borde de gå i motsatt riktning, blir det oemotståndliga svaret: Putin har skrämt er till tystnad.

Styrkt av vodkan från Bajkal går jag ut på gatan till den store mannen med plakatet. Han berättar att det råder massarbetslöshet i St Petersburg, fabrikerna slår igen på grund av sanktionerna. Många har ingenting att äta, ja det är nästan svält. Men det är bara han som är modig nog att gå ut och demonstrera, alla andra är rädda för Putin. Jag frågar var han fått alla dumheter från, han svarar att han ser CNN varje dag. Det var länge sedan han tittade på ryska nyheter. Där meddelas tokig propaganda om att arbetslösheten i Ryssland närmar sig noll och att landet kan bli det enda i världen med negativ arbetslöshet. Det enda motstånd som finns mot denna arbetslöshet är de muslimska republikerna i Kaukasus, där arbetslösheten ligger kring 20%. Sådant tror han inte på, och han vill inte ens höra om allt elände i Västerlandet. Det slår mig att han liknar en svensk. Rättare sagt, han är svensk. Ekonomiskt är det faktiskt möjligt att han försörjs av Sverige eller EU via "demokratiska bidrag", dvs undergrävande verksamhet. Men jag menar mentalt. Svenskarna flyr städer och samhällen, deras söner och döttrar mördas, våldtas, knivhuggs, misshandlas, men de fortsätter att agera och tänka som om ingenting har hänt. Eliten och deras barn är inte undantagna, de flyr också, eller söker hjälp i ett samhälle, det samhälle de byggt upp och härskar i, som inte gör en enda rörelse för att skydda eller straffa, förutom offret, som uppmanas att klä sig fattigt, eller ta på sig mer, inte bära med sig telefon, dator, platta eller annat som blänker. Liksom ryssen förundras de över sitt samhälle i förvandling, men deras bild av det är en inbillning, en ideologisk skapelse, och samtidigt förundras de över folkets stöd, som enligt deras mening borde vara större. Ryssen kan lika lite som den politiskt korrekte svensken se sambandet mellan det som sker och sin egen position; svensken njuter av världens bästa skräckvälde, ryssen lider i världens bästa skräckvälde. Ryssen med plakatet är lika malplacerad i Ryssland som jag i Sverige. Men han skulle säkert passa in i det svenska samhällets mentala strukturer. Jag bestämmer mig för att fortsätta mitt ryska lidande med en dessert och lämnar ryssen på gatan ensam med sina svenska drömmar.

 

 

 

 

 

 

 

Sök