Mördande reklam

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad måndag, 03 april 2023 08:48

Skriven av Stefan Gehander

Det värsta som finns är objudna gäster, särskilt de som tagit åt sig den nysvenska seden att bjuda in sig själv, ett tecken på det supermoderna barbariet. Följden blir, såklart, att människor

slutar umgås, och barnen slutar leka med varandra. Önskan att undgå umgänge blev snabbt humor om kaffegäster, som tränger sig på. Den absurda lögnen kröns av ett kaffe, som inte har någonting med kaffe att göra. Men allting går att sälja med mördande reklam. Surrogatet inmundigas med ömsesidiga leenden, det ena framkallat av en lyckad invasion, det andra av att bjuda på billigaste kattpiss.

Den svenska inbjudan "Mitt barn vill gärna leka med ditt, så mitt barn kommer hem till er", är otänkbar i rysk kultur. Skulle den yttras, skulle den mötas som en förolämpning, där viljan att försvara det egna säkert skulle framkalla de grövsta svordomar. Den svenska oförmågan att förstå simpla sammanhang, skulle säkert utmynna i resonemang om bristen på kultur i den ryska familjen. De skulle säkert med emfas tala om barnens rättigheter att leka och bli sociala, de skulle harmset muttra om att detta är barnens mänskliga rättigheter, att barnen bara vill leka, ju. Men ryska barn är fortfarande normala.

Viljan att försvara sina värderingar, familj och fosterland, är en vacker princip. Men det gäller att ha klart för sig vad som försvaras. Vilken princip denna princip skall utgå från. Den grundläggande principen kan nämligen vara felaktig, den kan till och med motsäga den följande principen. Den svenska "gästfriheten", i vardag, illustrerad i reklam, strider mot principen om gästfrihet, eftersom den är bakvänd, avig, absurd, människofientlig, en attack. Som sådan skall den svenska "försvarsviljan", illustrerad i reklamfilmen Ukraina, förstås. Viljan att försvara Ukraina är en attack, drömmen att bjuda in sig själv och bli serverad kaffe av en tacksam värd. Men det går inte med ryssar.

Den här viljan att bli inbjuden, vars underliggande princip är att tvinga sig på, har sitt förnämsta uttryck i att latinets ord för fiende har blivit gästfrihet i de europeiska språken. Ryskan har råkat låna in just detta ord - gost, för gäst och gostinitsa för hotell (h blir g i ryska), utan att förstå reklamspråket. Släktskapet med ordet för fiende finns inte i ryskan, där ligger den grundläggande principen kvar utan förvirring. En fiende är en fiende och välkomnas inte.

Den ryska gästfriheten och viljan att vårda familjen har aktualiserats i lögnerna om bortförda ukrainska barn. Filmen i länken är en hyllning till den amerikanska pressfriheten och nyfikenheten, men också till den underliggande ryska principen om de yttersta värdena. De som ljuger om "försvaret" av ukrainska barn kommer att brinna i helvetet. Barnen har förlorat sina föräldrar under nio år av ukrainska bombningar av civila med västerländska kanoner och artilleripjäser. En hel del av barnen har skickats till Ryssland av ukrainska föräldrar som stannat kvar, en del är föräldralösa av andra orsaker än krig. Hysterin kring barnens räddning till Ryssland beror på att de representerar ett värde, som skulle ha realiserats i Västerlandet. 

Men det märkligaste exemplet på inventeringen av värderingar och ord är striden om Ormön. Här neutraliserades militära anläggningar, som hindrade fartygstrafiken i numera sydryska hamnar. I Västerlandet har striderna blivit en efterföljare till kaffereklamen, där den ukrainska - och vår egen - försvarsvilja frammanas och höjs till skyarna. De 82 ukrainska soldater som togs tillfånga har blivit hjältar i reklamen och säljer minst lika bra som kaffet. Men liksom kaffet i reklamen inte är kaffe, har 80 av de 82 vägrat att lämna Ryssland. Förmodligen torteras de med samma metoder som de stackars barnen i de ryska koncentrationslägren. 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!