Fientligt samarbete

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad onsdag, 03 Maj 2023 09:57

Skriven av Stefan Gehander

Ryssland har under våren uppdaterat sin syn på omvärlden, där ryska utrikesministeriet står bakom texten. Det senare är värt att påminna om, eftersom ryska UD är den institution som finns kvar

i det sovjetiska hoppet om fredlig samexistens och det ryska svärmeriet för Västerlandet. Deras avkomma studerar i Västerlandet för en karriär i Västerlandet, deras byråkrater tjänar och gömmer sina pengar i Västerlandet. De lever ett behagligt liv på att i en butik vid sidan av ambassaden sälja visum för tiodubbla priset och stoppa pengarna i egen ficka, de låtsas att de är spioner för att få utskrivet ur den ryska statskassan honorar till informatörer, som de sedan delar pengarna med, de dyrkar fortfarande den dollar som i sovjetisk tid var en nyckel till det goda livet. De kämpar med näbbar och klor mot digitalisering av visumprocessen, eller visumfrihet för normala länder, processer som startats av Putin i strid med utrikesministeriet. Sovjetunionens sista bastion gör allt för att försvåra och förhala rysk återvandring, där deras beteende och uttalanden väcker frågan om det inte är dags att stänga ner det sovjetiska utrikesministeriet i Ryssland och skapa ett ryskt.

Ryska UD känner ingenting för Ukraina, och har inte gjort något som helst avtryck i ukrainskt samhällsliv på 30 år, mer än att landets strävan mot dollarn sågs med förståelse. Irritationen bland de ryska byråkraterna idag beror mest på att Ukraina raserar denna världsbild till en insikt hos normala ryssar att dollarn är roten till det onda. Det går inte en dag utan att en funktionär i ryska UD uttalar en förhoppning om fredsförhandlingar, vilket får den ryska publiken att rulla med ögonen. Ja, de enda ryssar som inte förstått hur vindarna blåser i världspolitiken är tjänstemännen vid utrikesministeriet.

Mot denna bakgrund är det ett fall framåt att Västerlandet i den nya utrikespolitiska doktrinen beskrivs som en nynazistisk civilisation baserad på rysshat, där USA driver sina satellitstater i krig mot Ryssland på alla fronter med målet att få Ryssland att försvinna från världen, om inte fysiskt så i varje fall metafysiskt. 

Den ryska utrikespolitiska doktrinen är en lustig läsning, då den är så att säga dubbelt sovjetisk. Å ena sidan används en sovjetisk terminologi, vilket understryker hur förlegad den ryska utrikesapparaten är. Världen har redan tagit steget mot en värld full av olika länder, som vill leva sitt eget liv och skapa sina egna utrikes samarbeten. Men ryska UD blickar stelt mot Västerlandet i en envis sovjetisk tradition. Å andra sidan lägger det ryska utrikesministeriet den sovjetiska terminologin över Västerlandet, som blir den nya Sovjetunionen, ett block med satellitstater, ockuperade och hunsade av en enorm byråkrati i en enpartistat, där blocket är förblindat av en hatisk och krigisk ideologi med revolution och statskupp i programmet. Men denna syn har sin logik, nämligen att tesen om att nazism och kommunism var samma sak. Den är nu, när Ryssland besegrat nazismen och lämnat kommunismen bakom sig, bekräftad i det faktum att Västerlandet faktiskt bara har dessa två modeller att välja mellan. Ryssland har en tredje variant att välja, nämligen sin egen kulturmodell med grund i ortodoxin. Men det har ryska UD inte begripit. 

Faran med den förlegade politiken, baserad på tjänstemän med intressen i utlandet, syns tydligt i den nazism som nu har slagit rot i Västerlandet. Under ett årtionde fördes diplomatiska förhandlingar om Ukrainas öde, en diskussion som var falsk och dömd att misslyckas, som bara kunde föras med en rysk motpart som inte ville slå till direkt med full kraft för åtminstone tio år sedan och därefter inte ville bomba de länder som levererar vapen till slagfältet i  Ukraina. Det stod klart för mig och många andra minst från 2014, och många var vi som uppmanade presidenten att stänga av gasen redan 2004, inte bara till Ukraina, utan till hela Europa. Men ryska UD skrattade bara åt detta perspektiv. Det ryska folket skriker nu efter beslutsamma militära aktioner mot de länder som invaderat Ukraina, eftersom kriget inte är ett krig mot Ukraina, och aldrig har varit det. 

Det är faktiskt så, att det ryska folkets (som innefattar ukrainarna) minnen från andra världskriget har väckts, medan ryska UD i ett paradoxalt tankefel verkar ha tagit Västerlandets "fredssträvanden" från 1938 som sin politik. Vad den ledde och syftade till har de ryska tjänstemännen glömt. Västerlandets undvikande politik inför kriget på 1930-talet, där hotet mot Europas existens inte föranledde några logiska beslut, utan bara en strävan att följa med i mordvågen, ekar i den nyskrivna ryska doktrinen från utrikesministeriet.

Denna strävan från tjänstemän att förorda en politik som inte omfattar alternativet att slå till har fått Västerlandet att tro att det finns alla möjligheter utom en rysk seger. Förhandlingar om återockupation av ryska områden (rysk i vidare bemärkelse), Koreakrig eller utdragen, frusen konflikt står på agendan på fullaste allvar. Men det finns inga andra möjligheter än rysk seger, särskilt inte för Ukraina, som ju är ryskt. Det enda alternativet skulle vara att Europa blir ukrainskt, en variant som på allvar utvecklas av USA. I denna plan ligger att USA för Europa blir vad Sovjetunionen var för östeuropa, det vill säga att hela Europa blir östeuropa under ukrainsk ledning. 

Världen rasar och den ryska utrikespolitiken kan på goda historiska grunder betecknas som ansvarslös. Västerlandet har på ett motbjudande sätt krossat den ordning som skapades - tack vare SSSR - 1945 genom att flytta gränser och avliva stora folkmassor och hela länder. Rysslands underlåtenhet att inse vartåt det barkade fram till Krim 2014, då människor tog saken i egna händer helt enligt FN-stadgan, är en skam som den ryska utrikespolitiken får ta på sig. Utan presidentens snabba återkoppling till vanligt folk, hade Krim idag varit en NATO-bas. Blotta tanken på att en sådan plan fanns är en anledning till fullskaligt krig. Men så avgrundsdjupt är det västerländska förfallet att ockupation av Krim låg i planen.

Den dag ryska tjänstemän får tag i tanken att det inte är Ryssland som har anspråk på någon gränsöverskridande säkerhet, att det inte är Ryssland som angriper Ukraina, utan Västerlandet som angriper den ryska civilisationen och gör anspråk som bara är maktanspråk, kommer Ryssland att tillfriskna helt. Så även Ukraina, vars suveränitet och territoriella integritet bara kan räddas av Ryssland. 

Det är ju så, att så länge det ryska utrikesministeriet inte agerar med FN-stadgans och folkrättens kraft kommer massakrerna i Butja och Mariupol och försäljningen av ukrainska (ryska!) barn och kvinnor till mörka krafter i Europa att förbli förfuskade, liksom den nazistiska backanalen i Odessa. Västerlandets lägsta symboliska punkt, bålet, skärselden, inkvisitionen, måste slås tillbaka. Om inte Ryssland tar sig den rätten - med moral, historia och juridik på sin sida - kommer elden att sprida sig. Västerlandet måste hägnas in bakom sin egen taggtråd, som nu läggs ut i rasande fart i både Polen och Finland, och isoleras från alla aspekter av den ryska civilisationen. Samtidigt måste Ryssland öppna sig för alla friska krafter i Västerlandet, i den meningen att alla som är trötta på pladder om homosexuell demokrati som mänsklighetens största värde, kan ta sin tillflykt till Ryssland.

Alla låtsas, framför allt det ryska utrikesministeriet, att de inte vet hur kriget i Ukraina kommer att sluta. Att inte veta det, är för mig att förneka verkligheten, och inte bara den; det är ett sätt att förneka att Ryssland (där Ukraina är en region) har all rätt på sin sida. Folken i Ryssland har i 1000 år bestämt sig egen historiska utveckling i demokratisk ordning, redan innan begreppen fanns. Västerlandet har i 1000 år, sedan kyrkosplittringen 1054, utvecklat begreppen till verktyg för att kolonisera världen, förutom Ryssland och Turkiet, men har aldrig förverkligat begreppens innebörd.

Ryssland är och har alltid varit en stor makt, både andligt och materiellt, och det måste vara det ryska utrikesministeriets enda uppgift att påminna Västerlandet med kraftiga medel att det enda sättet att nå fred och ro är att avsluta talet om kärnvapen eller att försöka skapa nya konflikter runt Ryssland. Det bästa sättet att inleda en sådan politik är att isolera Västerlandet, ignorera FN, dit den ryske utrikesministern måste be om visum och ryska journalister, ja alla ryssar, är portade. OSSE har avslöjats som en spionorganisation, som meddelade koordinater till naziukrainska trupper om stora folksamlingar att bomba, G20 är en löjlig organisation, ja helt enkelt västerländsk i sin brist på funktion och syfte. Priset för deltagande i liknande klubbar är att diplomatin ger sken av att verka för avspänning, samtidigt som det faktiska agerandet, nämligen vapenleveranser, inte besvaras. Om det ryska utrikesministeriet hade verkat för avskräckning, nämligen världens mest avancerade bomber mot länder som levererar vapen för krig mot Ryssland, hade landets position i en framtida världsordning varit självskriven.

Fredlig samexistens är inte möjlig, det står klart i vår tid. Det var en villfarelse, utarbetad av det sovjetiska utrikesministeriet. Det tycks mig som att ett rimligt ersättande av den "ordning" som råder kunde baseras på fientligt samarbete, där den enkla principen blir reciprocitet, alltså att det som är bra för Ryssland, är bra för världen. Vad som är bra för världen, fred, handel, rörlighet och tankeutbyte, är bra för Ryssland. Det tillstånd som råder nu, särskilt under de senaste 30 åren, är inte ens bra för USA. Men det kräver handlingskraft och beslutsamhet med bas i en ny utrikespolitik. Ny i både ord och handling, där ryska diplomater är tillgängliga på video från hemlandet, FN-personalen ersatt av äkta experter i olika ämnen med kontor i Moskva, vilka kan kontaktas och hyras in i projekt över hela världen med betalning i rubel och alla fysiska möten med den ryske utrikesministern äger rum i Jalta, som en påminnelse om 1945 och 2014, när ryssar skapade fred i världen. Tack vare en bestämd utrikespolitik.

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!