Translate

En löjlig människas dröm

Dostojevskijs drömmar återkommer i olika genrer och upprepas ibland från novell till roman. Ett tema är den vuxne, blaserade mannen som möter en flicka i regnet. Flickan ropar efter mamma, och mannen berörs till den grad att

han faller i drömmar, som börjar som mardröm, där mannen skjuter sig själv och sedan beskriver hur han begravs, hur han ligger i graven och de sista dropparna av det där ösregnet faller i hans ansikte. Dostojevskijs dröm om mannen och flickan försiggår alltid i regn, ösregn, en svart kväll, så dyster att den blir perfekt för mord eller självmord. Han beskriver allt droppade, plaskande och rinnande ljud så att läsaren kan höra det, och klafsandet i kyrkogårdens lervälling, spadtagen i den vattensjuka jorden och dunsarna av våt jord mot kistlocket målas upp i ljudbilder inifrån kistan så att gåshuden reser sig. Freud tolkade Dostojevskijs dröm som den yttersta ensamheten, instängd oro, otillfredsställd lust och önskan att onanera som hämnd på fadern och befrielse från modern. 

Flickan som frälser den medelålders mannen känner vi från flera av Dostojevskijs verk, och det är hon som väcker mannen ur döden, lockar fram hans medlidande med först flickan och sedan människorna. Flickans ömkliga gestalt förlöser mannen, som drömmer om sin egen död och uppståndelsen till ett nytt liv, han förlikar sig själv med meningslösheten och lovar sig själv efter resan mot stjärnorna att om han får leva en gång till, ska han minsann inte låta sig besegras och förödmjukas. Bara han får komma hem. Han ser konturerna av sitt älskade hemland från himlen och svär att kyssa marken, bara han får återvända. Han återvänder till paradiset, där solens barn kramar och kysser honom, helt enkelt för att de älskar honom.

Men efter besöket i paradiset, vänds allt upp och ner igen och mannen genomlever mardrömmen att paradiset blir ett helvete, och han vaknar. Revolvern ligger framför honom, men han är utsövd, utvilad, och har åtminstone i drömmen varit i paradiset. Han ser livet på nytt och bestämmer sig för att leva. Han ser att människan kan vara underbar och lycklig utan att förlora förmågan att leva det vanliga livet på jorden. PÅ drömnovellens sista rad står att den löjlige mannen finner sin flicka igen...

Nu vet jag inte om Rheborg och Petrushina, eller redaktörerna på SVT, har läst Dostojevskijs drömmar, men det som presenteras som en dokumentär om Ryssland är en kopia av ett drömtema i Dostojevskijs verk. Jag vet inte heller om Rheborg är en handspritande neurotiker med toa-klaustrofobi, eller om Petrushina söker sin mamma i Sibiriens ösregn, där mamma egentligen är Ryssland, som presenteras som en freak show, men en sak är säker: Dostojevskijs dröm blev verklighet.

Sök

Vinaora Visitors Counter

1512733
Today
Yesterday
This Week
Last Week
This Month
Last Month
All days
2272
4485
19325
1460834
109123
127302
1512733
Your IP: 46.229.168.136
2019-04-25 19:39