Translate

Jordan, Fjodor och Aleksandr

I min bok En resa från Malmö till Moskva avslutar jag undersökningen av rysk civilisation och mentalitet med 10 regler för livet, som vi alltid bär med oss genom historien. Andemeningen i de tio slutkapitlen är att samhället är Gud, en hierarki från

evigheten som det kostar att rasera. Boken är ett hopkok av fransk sociologi och historiografi på grundval av rysk historiefilosofi och litteratur. Den landar i att det varaktiga tänkandet var grundorsaken till Sovjetunionens fall. Stalin var efter kriget, jag tror det var 1950, nyfiken på hur stor andel av befolkningen som trodde på Gud, en något ovanlig undran för en marxist. Resultatet blev 50% av befolkningen, där siffran för landsbygden var 70%. Rapporten publicerades aldrig, men Stalin fick nog en del att fundera på. Det verkar som om den fd teologen Stalin satt och tänkte om det varaktiga gick att rasera, en verksamhet som han var ivrigt sysselsatt med, i varje fall när det gällde rysk mentalitet. Kanske insåg han att Sovjetunionen var ett test på Rysslands varaktiga strukturer. 

Rysk litterärt tänkande och historieskrivning går nu över världen som 12 Rules for Life. Jordan B Peterson ligger tungt i Dostojevskij, Solzjenitsyn och den kristna världsbilden inte så mycket som en tro utan mer som en biologisk och historisk varaktighet. Han undrar varifrån allt som vi tänker kommer ifrån och drar häpnadsväckande slutsatser, som blir extra tillspetsade av hans expertis i psykologi. Hans idéer antyder att den kristna världsbilden nästan är en produkt av vårt nervsystem, som utvecklats ur miljoner år av anpassning till miljön. Peterson driver med vår tids dumheter, som är Kaos och personifieras av feminismen och försöken att avskaffa kompetens, dvs kunskap och historia, och ersätta den med Den Nya Läran, precis som Stalin. 

Jordan låter som Fjodor Dostojevskij eller Aleksandr Solzjenitsyn när de stod på topp i sitt tänkande och avslöjandet av det klena sinnet i Västvärlden är lika förödande som GulagArkipelag var för Sovjetunionen eller lika klargörande för psykologin som Anteckningar från ett källarhål, varur Nietsche troligen öste till sin filosofi. Det Jordan säger är att "Sovjetunionen" fortsätter i det västerländska tänkandet och att vi närmar oss sönderfallet. Genusteoretiker tar över universitet och väljs in i bankstyrelser, de styr fysikernas arbete vid Cern och kraschar Max IV i Lund. Matematiska arbeten, som säger något om kvinnor och män, stoppas, och Jordan angrips av fradgatuggande journalister och sinnessvaga aktivister. Precis som Solzjenitsyn betraktas han som både sinnessjuk och fascist, hans yttranden följs av hysteri och tumult bland dem som inte reagerar på intellektuell stimulans, mer än att de mår illa. Eller av dem som bara hänger på för att behålla sin identitet eller plats i hierarkin (sic). Jordan har också valt samma taktik som den ryske författaren för att inte krossas av Maskinen, han har offentliggjort sina föreläsningar på nätet och sina tankar i böcker. Precis som Solzjenitsyn och Dostojevskij är han Sanningssägaren med brett stöd bland alla dem som inte finns med i den rådande världsbilden eller samhällsbilden. Men i ett avseende avviker han från den ryska mentaliteten och från sina föregångare, nämligen i det att de ryska författarna var djupt troende och verkade i ett djupt troende samhälle. Sovjetunionen var ett djupt troende samhälle i alla de stora religionerna, ett faktum som Stalin fick kännedom om. Putin, framtida KGB-chef, är döpt i ortodoxa kyrkan på Stalins tid. Inte ens KGB-chefen förlorade den meningsbild som Jordan talar om, vilket talar för att professorn är på rätt väg, men svårigheten kommer när han tror att Västerlandet kan finna sin räddning ur Kaos genom att ta upp bilden igen, rättare sagt frigöra individens krafter. Men sekulariseringen, som är Sovjetunionen, går djupare i den västerländska mentaliteten än den sovjetiska ideologin gick i den ryska. Individualismen, som av Jordan ses som ett universalmedel mot Kaos i sann anglosachsisk anda, betraktas av Dostojevskij och Solzjenitsyn som roten till det onda. De menade att Västerlandet är Kaos. Västerniseringen av Amerika, imperialismen, kolonialismen, kommunismen och fascismen har skördat 100-tals miljoner liv på grund av individens oförmåga att ta på sig ansvar. Ryssland har besegrat alla dessa rörelser, och hade Ryssland inte sålt Alaska hade även en del indianer klarat sig med livet och kulturen i behåll. Men Ryssland har ingen individualistisk mentalitet, landet har aldrig övergett de 12 regler som Jordan talar om för världen. 

I en av sina föreläsningar talar Jordan om Kristus som arketypen för Hjälten, individen som besegrar Ondskan. Men Hjälten dör inte för individualismen, det är kollektivismen som offrar honom för att leva vidare. En individualistisk hjälte kan bara dö för sig själv, ensam, medan den riktige hjälten bara kan följa Reglerna, vilka de nu är. Jordan följer vägen mot upplysningsidealet, där samtalspartnern är redo att dö för att du ska få uttryck dig fritt, men det betyder just totalitarism, alltså att du dör antingen som en fiende till yttrandefrihet eller som en följd av yttrandefrihet. Det enda som kan motverka en sådan totalitär frihet är kollektivism, där den enskilde tyngs av ett ansvar inför gemenskapen.

Putin yttrade häromdagen att han kommer att skicka alla att ruttna i helvetet som angriper Ryssland, medan han ska se till att ryssarna kommer till himmelen som martyrer. USAs president hävdar däremot att han ser sig fri att slå till först, om han inte får sin fria vilja igenom. Se där rysk ansvarskänsla och västerländsk ansvarslöshet. Det är den kända västerländska övertygelsen att om det bara görs som Ledaren säger, kommer alla till himmelriket redan här på jorden. Vad den har lett till vet Jordan att berätta.

Sök

Vinaora Visitors Counter

1049107
Today
Yesterday
This Week
Last Week
This Month
Last Month
All days
5163
2878
16790
1009361
44163
61677
1049107
Your IP: 54.36.148.157
2018-12-13 14:29