Nyårsraketer

Årets viktigaste händelse sker just inför Rysslands största helg. Den nya superraketen flög över världens största land på ett par minuter i 20 Mach och visade alla journalister och experter som

skrattade eller allvarligt lugnade världen att en sådan raket ens var tekniskt möjlig när den presenterades i våras. Nyårsraketen visar att Ryssland är världens effektivaste militärmakt och USA och dess lydstater står nu inför undergångens faktum i händelse av krig. Ryssland besegrar USA, om det ruttna imperiet skulle våga steget. Det är årets största händelse och världspolitikens nya bakgrund under de närmaste decennierna. Men den stora faran är inte raketen i sig, utan det intellektuella förfall som nämnda experter och journalister står för. Det är förståeligt om raketen måste förminskas eller bortförklaras, för den stämmer inte in med den gängse bilden av Ryssland, men underlåtenheten att ta raketen på allvar är den stora faran. Det finns både politiker och militärer som tror på rapporter från västerländska fysikprofessorer och underrättelsetjänster om det omöjliga i att konstruera den här typen av raketer. Den västerländska svagheten både militärt och intellektuellt är livsfarlig i sitt byggande av luftslott. 

Raketen är ett gapflabb åt den svagsinta sanktionspolitiken, som snarare bromsar den egna ekonomin och gynnar den ryska, varom Putin är fullt medveten. Han spelar med i alla spektakel som kommer västerifrån, eftersom de spelar honom i händerna. Folket applåderar och fienden gör misstag efter misstag. Västerlandet gräver skyttegravar i ett kallt krig utan motståndare. Ryssland deltar inte, mer än i hjärnorna på människor, som raserar sitt eget förtroende både hemma och i andra länder. I Frankrike brinner huvudstaden istället för att handla med Ryssland och locka ryska turister, för att inte tala om den förgiftade atmosfären i London, där ryssar mördas på löpande band av brittisk underrättelsetjänst. Demokratin urholkas av bristen på förtroende mellan folk och regeringar. All kraft som läggs på den misslyckade politiken mot Ryssland kunde kommit fransmän och britter till godo i de djupa kriserna, som nu istället bereder vägen för fascismens återkomst i Västerlandet. I Sverige, landet utan regering, talar ovalda ministrar, som inte har hyfs nog att avgå från den regering som inte finns, om bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i demonernas Ryssland. Putin höjer på ett ögonbryn, men kommenterar inte. Han nöjer sig med att skicka hem en totalt okunnig och okultiverad svensk kulturattaché, tidigare firad amatörjournalist med naziukrainska böjelser och goda försänkningar.

De närmaste åren kommer att se ett fyrverkeri av ryska ekonomiska projekt i nationell omfattning som får ett miljonprogram att se ut som en droppe i havet. Det stora språnget under de närmaste fem åren blir en flerstegsraket som kommer att föra Ryssland till den ekonomiska världstoppen och till andra plats efter Kina i realekonomiska termer. Putin kommer att lära sitt folk hånfullt avståndstagande från Västerlandet, som kommer att fortsätta slåss mot en idé eller föreställning om Ryssland som inte har någonting med Ryssland att göra.

När klockan i Kreml klämtar in det nya året och barnen samlas i kyrkorna för att leka nyårslekarna står landet väl rustat att genom sitt exempel ytterligare demoralisera Västerlandet. Varje steg i denna sysselsättning kommer att vara lustfyllt och välgörande för den ryska själen, ja lika upplyftande som en glödande raket över himlavalvet.