Translate

Välj språk

En resa från Malmö till Moskva

FaceBookTwitterGoogle+

Deza

Det var den polske juden Jozif Unschlicht som hittade på Dezinformburo i sin egenskap av vice chef för KGB. Syftet var att framstå som stark i svaga ögonblick och svag i starka, dvs att påverka informationsflödet om sovjetmakten i utländska media och spionorganisationer. Det gällde att ta reda på vad motståndaren ville ha reda på, och sedan

ge honom det, men i förvanskad form. En annan uppgift var att ta reda på hur mycket motståndaren i själva verket visste om det sovjetiska systemet. Dezinformburo fabricerade lögnaktiga rapporter, som gav en felaktig bild av läget i Sovjetunionen, i Röda armén, i partiet, underrättelsetjänsten med mera. Det var Dezinformburo som på löpande band spred notiser i utländska media av tredje rangen, vilka sedan vandrade vidare till första rangens media. Ett av de första "deza" var uppgifterna i sovjetiska media om att Polen förberedde ett anfall på Tyskland. Men det var ett misslyckande, där partiet genast förstod att lögner i egna media motverkade sitt syfte genom att skada förtroende och auktoritet för dessa media. Lögnerna skulle hellre publiceras i utländska media, vilket tjänade två syften, dels att diskreditera media för lögnaktighet, dels sprida tvivel och förvirring genom att vissa läsare och journalister hävdade att det som publicerades var sant.

Den sovjetiska taktiken handlade inte bara om att publicera helt sanningsenliga uppgifter med små vinklingar och halvsanningar, utan också att tillhandahålla helt falska uppgifter till spioner, som medvetet släpptes in på hemliga vägar i landet och sedan fick "spionera" utan alltför stora hinder. Men under 1930-talet förenklades desinformationsarbetet till att helt enkelt köpa tjänster av villiga journalister och författare i det kapitalistiska lägret.

Deza fick en ny blomstringstid under kriget, där tyskarna under den ryska kraftsamlingen efter Stalingrad levde i tron att den sovjetiska armén var i upplösning, uttröttad och snart skulle ge upp, allt för att tyskarna skulle rikta en del av sina styrkor mot Ardennerna och stoppa dem allierade. Den sovjetiska motoffensiven kom som en total överraskning för tyskarna mitt i vintern 1944.

Den största framgången med Deza nåddes i Koreakriget, där USA anklagades för att använda infekterade råttor och insekter i kriget. Den internationella forskningskommittén, som leddes av en sovjetisk biolog, men i övrigt var västerländsk, blundade för alla "deza" och faktabrister mot betalning. Men grundarbetet i Dezinformburo var att få in notiser här och var i media, vilka sedan fick eget liv och bildade en kedja av fakta, lögn, påhitt, halvsanningar och vantolkningar som var mycket svår att få bukt med. Med tiden ökades insatserna och "deza" kunde publiceras i vilken västerländsk tidning som helst mot stora arvoden. Den enda tidning som inte kunde stormas var, enligt de riktlinjer som KGB arbetade efter, Washington Post. Orsaken var enkel: det var CIAs tidning.

 Den sista stora sovjetiska operationen i västerländska media var Gorby Mania, förmodligen en av de dyraste "deza" någonsin, en operation som lyckades över förväntan och nådde Nobels fredspris. En av 1900-talets sämsta statsmän gick till historien som en superman och ett helt imperium föll offer för sin egen desinformation. Frågan är om det inte var en västerländsk deza, där ett byråkratiserat KGB gick i en fälla, som organisationen en gång var expert på. 

Under 1990-talet fanns ingen plats för desinformation, det var istället sanningen som nu skulle fram. Människor i det forna desinformationsimperiet kastade sig över allt läsbart och frossade i information, förbjuden text och tidigare dolda fakta. De som tidigare tillverkade deza, skulle nu gräva fram sanningen, och de lyckades även på detta ovana område. Till sin förvåning upptäckte de att de själva hade fallit offer för deza, för Västerlandet var inte alls intresserat av samarbete och en ny, fredlig världsordning. Planen var att krossa Ryssland och dela upp landet i små delrepubliker och tillsätta en världsorganisation för utnyttjande av Sibiriens rikedomar. En liten grupp inom KGB med erfarenhet av just deza hade varnat förgäves för detta under hela 1990-talet, och vid sekelskiftet blev dess främste företrädare president. Resten kan vi. Men det har inträffat en nytt moment, nämligen att desinformation har spelat ut sin roll i Ryssland, för faran med den är just att de egna desinformatörerna och statsmakten börjar tro på den. Nu är det sanningen som är mest effektiv. Eller att inte lämna ut information alls, för att skapa överraskningsmoment. 

Planerna på ockupation av Lettland, erövring av Gotland, manipulation av politik och val i USA, annektering av Krim, krig i Ukraina, sabotage av telemaster i Sverige och allt annat som har med Ryssland att göra är - deza. Obama är en lika stor deza som Gorbatjov, ja det verkar farligt att få Nobels fredspris. Men Västerlandet lever nu i och av deza, den som tror att krisen i denna civilisation beror på något annat än fel information, är på fel spår. Och den som tror att Ryssland och Putin verkar för att rasera Västerlandet är utsatt för deza. För det finns bara ett motmedel mot deza, och det är sanningen, enkel, vanlig sanning. Den finns just nu i Ryssland, och den stora skillnaden mot tidigare är att ryssar idag talar och skriver engelska på en nivå, som gör att Västerlandet enkelt kan tillgodogöra sig sanningsenlig information. Därav alla politiska överraskningar som Brexit, Trump, Krim, Syrien och Putin den store Ledaren. Där har makteliten en poäng att Ryssland liksom 1917 påverkar hela världen. Trump blev möjlig tack vare Putins exempel på suverän ledare. Brexit blev möjligt tack vare Rysslands exempel på suverän stat. Krim och Syrien möjliggjordes av en politik fri från deza. Det finns också likheter med 1800-talet, då Ryssland också hade två språk, franska var andraspråk, och Ryssland stod för en annan världsbild, som spreds över hela Västerlandet under ett sekel som i många avseenden var en gyllene tid. Vi är på väg dit igen.

Sök