Nyttiga idioter och bara idioter

Så blev det offentligt att det inte finns fri press eller fritt tänkande i Sverige. Några av oss visste det redan tack vare egna erfarenheter, särskilt de av oss som har Ryssland som intresse och livserfarenhet. I det fula spelet mot Ryssland har det alltid men särskilt sedan Sovjetunionens fall varit uppenbart att Ryssland är

en spegel mot Västerlandet, så även för Sverige. Samtidigt som Sveriges utrikesminister anklagar Ryssland för att rigga val, förgifta brittiska medborgare och ockupera Krim får vi bekräftat att UD beställer sina ämnen i den fria pressen i landet med instruktioner hur intervjun skall gå till och vad den skall belysa. Svenska politiker börjar då tala om signalspaning. Som en EU-politiker uttryckte det: när det blir allvar, måste man ljuga. Det intressanta här är inte att UD och den fria pressen är en och samma lögnare, utan att detta fenomen inte finns i Ryssland, mer än hos dem som är avlönade av Västerlandets underrättelsetjänster. Ryska media behöver ingen styrning, helt enkelt för att de talar sanning eller söker den. Det är enkelt att visa att Krim är en uppvisning i folkvälde och demokrati (se Krim de jure),  att ryska val är fria och demokratiska och att det inte finns någon substans i gifthistorien. Det mest troliga är att den skulle bli ett förspel till anklagelser om kemiska attacker i Syrien för att rädda amerikanska soldater och inhyrda terrorister. Men de ryska soldaternas korridorer i Ghouta, som de bygger med sina liv som insats, står nu öppna och tar emot tiotusentals flyktingar undan Västerlandets våld. Då hjälper det inte att britternas utrikesminister gjorde denna koppling på valdagen. Det var för sent. Sveriges utrikesminister deltar på den ryska valdagen i ett hotfullt upprop till Krim om att deras frihet är förbjuden och under hot. Att frihetsdagen inte ska glömmas. Tror jag det. Men jag tror och hoppas det blir tvärtom, att Västerlandets ondska mot Ukraina inte kommer att glömmas och att den skall kräva sin tribut. För Sverige. Både jag och mina vänner och släktingar, både de på Krim och i det raserade Ukraina skall jubla den dagen.

Om det här kan talas länge, men det som intresserar mig är den svenska statens intressen. Vilka intressen driver Sverige i en sådan politik mot Ryssland? Sverige har förvandlats från världens samvete till Västerlandets onda ande. Då borde det bakom en sådan politik finnas ett högre syfte, som vanliga dödliga kan förstå. För allt som sägs är det rakt motsatta. Omsorgen om mänskliga rättigheter på Krim har inget med människorna på Krim att göra, på samma sätt som Kosovo är en ockuperad del av Serbien, och de övriga republikerna i Jugoslavien inte har någon rätt att existera enligt internationell rätt. Ja, överhuvudtaget det som sägs om Ryssland har ingen referensram för Ryssland. Det är rent svammel. Jag upprepar frågan: vilket är syftet med en sådan politik? Inget? Eller är den bara ett resultat av infantil naivitet och inkompetens, som ryska fria media meddelar? Hur som haver, politiken är en skam och kommer inte att vara till nytta för Sverige. Det går inte att vinna några poäng med en sådan politik, och det går inte att vinna något anseende med en politik, som avsätter legitima makthavare i Ukraina, Syrien och en lång rad andra länder. Det är, vågar jag påstå, faktiskt omöjligt att se nyttan för Sverige med en sådan politik. Det skulle betyda att svenska ministrar inte ens är nyttiga idioter. De är bara idioter.