Translate

Välj språk

En resa från Malmö till Moskva

FaceBookTwitterGoogle+

Habsburg lämnar EU

Habsburgska huset må vara nästan utdött och i sina dödsryckningar varma EU-anhängare, bland annat i den svenska riksdagen, men de varaktiga strukturerna ligger kvar från imperiets glansdagar, när Österrike-Ungern, där "Jugoslavien" och "Tjeckoslovakien" ingick i imperiet, medan delar av Tyskland, främst Bayern, spelade en viktig roll i modern historia. De senaste

tendenserna från den habsburgska världen uppvisar samma beteende som i den ryska, nämligen en återgång till Wien-kongressen, där balans mellan makterna var den ledande principen. Wien-kongressen var antitesen till franska revolutionen och upplysningens idéer, medan etnicitet för stormakter och imperier inte var av betydelse. Det skulle visa sig bli ett ödesdigert misstag, som upprepas i våra dagar. Både det ryska och det habsburgska imperiet föll på den etniska principen. Östra Europas strävanden efter självbestämmande inom imperierna var en ledande princip. Tyska riket och Frankrike låg då som nu i antingen ruiner eller moraliskt förfall. Idealet var balans mellan länderna, och Habsburg med tyngdpunkt i Wien och Bayern balanserade skickligt i samspel med Ryssland under 100 år. Terrorister och globalister spelade ut det etniska kortet i början av 1900-talet, där Tyskland gick ut i fält på samma sätt som i dagens Ukraina, där fascismen har fått en pånyttfödelse, och Polen, där Volk und Reich nu är rörande överens om vilken ras och vilket folk som är Europas ledande. I Polen finns inga ryssar som kan hålla stånd mot fascismen som i Ukraina, och katolicismen är livaktig som under inkvisitionen. I Baltikum förbjuds allt motstånd mot fascism, det vill säga allt ryskt, liksom i Ukraina, medan Ungern tar den habsburgska vägen och ett stillsamt samarbete med Ryssland, liksom det ståndaktiga Serbien. Bayern trycker på mot preussarna i Berlin för livsviktigt samarbete med Ryssland, som har större delen av sin tyska handel i Bayern. Det europeiska riket av tysk nation klyvs åter och kan bara stå bredvid och se imperiet falla, eftersom den etniska principen återigen har försummats. Det största misstag ett imperium kan göra är att försumma etnicitet. Det är en missuppfattning att känslan av etnisk samhörighet ger nationalism som ger fascism. Det är när den etniska samhörigheten sätts på undantag som fascismen vaknar. Den senare är alltid riktad mot andra folk, den strävar utåt, ut i strid och hat. Nationalism är motstånd mot imperiebyggande och alls inte imperiebyggande. Nationalism är sig själv nog.

EU-imperiets problem är Tysklands problem. Landet har ett val mellan imperium eller samarbete i gammal god Wien-anda. För första gången i historien har inte Ryssland motsvarande problem, mycket tack vare Kina, men också tack vare landets grundläggande sympati för olika etniciteter. Tyskland behöver ryska råvaror och den ryska marknaden, Ryssland behöver inte export till Europa och har inga teknologiska behov. Ryssland är sig självt nog, plus lite Asien. Ryssland kommer inte att låna pengar i Tyskland för att köpa BMW eller Mercedes som övriga Europa. 

En av det preussiska Tysklands blodigaste ledare kommer nu att falla inför ett nyval. Hon har dränkt Medelhavet och Ukraina i blod och hon har låtit sitt eget folk betala ett oerhört pris, både moraliskt och ekonomiskt. EUs skuldslavar kommande generationer säkrar Merkel ett eftermäle i nivå med Hitler. Detsamma gäller för Habsburgs nationsfrämjande strävanden och ryssarnas förakt efter blodbadet i Ukraina. 

Putins politik låter Kina komma närmare Habsburg, och snart måste Tyskland välja mellan Habsburg eller EU. Men det valet kommer inte att träffas av Merkel. Snarare av en kongress i Wien, anordnad av industrimännen i Bayern.

 

Sök