Translate

Per Olssons bonnagård

Kreaturens uppror ägde rum i Ukraina långt före bonnagården i byn blev engelsk och europeisk bästsäljare. Nikolaj Kostomarovs bok publicerades bara en gång, 1917, men är en exakt kopia av

historien om den engelska bonnagården och händelserna där. I mitten på 1800-talet, när den lillryske författaren, livegen till sin egen far, skrev sin elaka satir om lillryska livegna och herrskapen i St Petersburg, hade han till slut förfärats av kreaturens revolutionära budskap att alla människor hade lika värde, fast några var mer likvärdiga än andra. Samtidigt satt Dostojevskij i samma Petersburg och skrev om liberalismens och revolutionens egentliga budskap: rysshat. Dostojevskij såg avkristnandet och sekulariseringen i Västerlandet som ett sätt att undkomma den ryska moraliska övermakten, för att inte säga supermakten. Redan då darrade hela Europa av vällust vid minsta lilla dåliga nyhet från Ryssland, och fanns det inga dåliga nyheter, så uppfanns de, till exempel av Marx. 

Rysshatet ligger sedan dessa tider på tidningens förstasidor, och det finns massor av tidningar och hela partier som kallar sig liberala. I förhållandet Ryssland och Europa är liberalismen kreaturens påfund. Varje liten skrivare döljer sig bakom liberalism för att producera det numera självgående rysshatet; det senare har blivit Västerlandets filosofiska återvändsgränd. Snart 200 år efter Kostomarovs kreativa uppror, finns det fortfarande fähundar och kreatur som lever på att utropa jämlikheten för alla, särskilt för några, som antitesen till Ryssland. De har aldrig förstått hur rätt de har, bonnagården leds av svin som lärt sig gå på två ben, men framför allt skriva med två händer. Med höger skriver de om Ryssland, om sig själv med vänster. De uppmanar de förtryckta djuren i alla länder att förena sig och resa sig, med vänster hand, och varnar för rysk aggression med höger. Beskrivningarna av ryssar och Ryssland liknar tyskarnas skrifter om judar och det förlovade landet. Svinens grymtande, som säger att alla kommer att bli fria, bara de lyder, tog en väldig fart, när djuren lyckades riva det stora staketet och revolutionen spred sig över världen.

Den första grisen att gå på två ben, Tjalle, var den typiske skrivaren på bonnagården. Han visste att det han skrev och berättade om livet före och efter liberalismen var falskt, han skrev ju med höger hand, och han visste att det han skrev om det rike som komma skulle, det han skrev med vänster, var lika osant. Det enda som skulle kunna ursäkta sådana skriverier är vanlig dumhet, fördomar och okunskap, men båda berättelserna har åsamkat alla djuren ofantliga lidanden under Tjalles livstid och skrivtid. Liberalismen är nu död, liksom Tjalle, och den som fortfarande tror på deras falska budskap, är de som minst av allt borde tro, nämligen Kostomarovs ukrainare. Tjalle gjorde sitt till och drog liberalismens, alltså rysshatets, lans för budskapet att allt är Rysslands fel. Men, som sagt, något annat innehåll än så har inte liberalismen. Må den vila i ofrid på den bonnagård där allting började. 

 

 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!

 

Sök