Translate

Välj språk

Mest lästa

En resa från Malmö till Moskva

FaceBookTwitterGoogle+

Tanten med fanan

Det faktum att Ukraina är Ryssland, där Ryssland inte är ett land utan en civilisation, ett superetnos eller Grossraum för alla intresserade, ja även ointresserade, vilse i propagandaströmmen i Västerlandet. De mest aparta ”experter” försöker

inbilla publiken att det inte pågick ett folkmord på ryssar från och med den västerländska statskuppen 2014, att runt 15% av Ukrainas befolkning är rysktalande, antydande att det inte är en siffra att bry sig om, eller pärlan i propagandan som säger att språk inte har med etnicitet att göra, vilket är sant endast om de olika etniska nivåerna blandas ihop. En svensktalande i Finland är svensk till subetnicitet, finländare till etnicitet. På samma sätt är ukrainaren som talar ryska, ukrainare (jude, tatar, etc)  till etnicitet och ryss till superetnicitet, medan ryssen som talar ukrainska är detsamma. Västerlandets export av gammal nazism till Ukraina är det instrument som valdes dagen efter statskuppen för att bringa oreda och starta folkmordet, som enligt synen ovan snarare är ett ”folksjälvmord”.

Vad som däremot inte tillhör etniciteten, är mentaliteten. En jude kan mycket väl vara nazist, och vice versa, fråga Heydrych, och det är till och med så, att en ryss kan vara nazist på etnisk nivå, vilket är tydligt i Ukraina, även om det är hart när omöjligt att föreställa sig superetnisk rysk nazism på politisk nivå. Där står nog historien i vägen.

Så även om det är komiskt med en rysktalande jude, som förbjuder ryskt tal och ersätter det med något som kallas ukrainska, men inte är det, och vänder sig till ryssar i den egna befolkningen med påståendet att de inte finns på någon etnisk nivå i Ukraina, utan har tillförts utifrån, är detta en upprepning av Hitlers påståenden och politik gentemot tyska judar. Orsaken till att västerländska parlament applåderar denna politik stående, är att den har samma slutmål som Hitler, nämligen angrepp på Ryssland. Närmare bestämt, folkmord på ryssar. Den andra sidan av orsakssambandet är att Västerlandet har beställt denna politik. Men den här gången har industrin hamnat på fel sida, eftersom möjligheterna att idka realekonomi finns i Ryssland och Ukraina till skillnad från 1930-talet, då den västerländska industrin grundlades med krigsekonomin. Det var då USA upptäckte fördelarna med krig, som sedan blev en fix idé. Historiens ekonomiska list spelar idag ett spratt med Västerlandet, som blandar ihop nu och då. Om Ryssland inser realekonomins fördelar och överför sin handel i rubel - efter en paus på cirka 100 år, står Västerlandet inför valet att russifieras, eller i varje fall deamerikansieras, ja eller bli ett europeiskt Venezuela, världens rikaste land, som inte äger sina rikedomar.

Det skulle inte förvåna mig om USA valde den ukrainske juden med ryska som modersmål till EU-Fuhrer, som i sitt första tal skulle förbjuda alla europeiska dialekter och påbjuda amerikansk-engelska på gatorna. Motstånd skulle betyda utrotning. Det skulle produceras nya folkräkningar, som skulle visa att endast 15% av folken i EU talar annat språk än engelska och att dessa folk var främmande element.

För om vi skall tro propagandan och de egna experterna, även om de inte skriver på engelska än, så har språk och etnicitet svaga samband, för att inte tala om att varje människa är fri att välja nation. Det är ju inte svårt att tala engelska, identifiera sig som amerikan, men ändå känna sig hemma i Sverige, eller hur? Det finns dock belägg för att denna logik haltar, då rysktalande nu utsätts för repressalier i Västerlandet, enbart av den anledningen att de talar ryska. Ingen begriper att det snart kommer att finnas 10 miljoner ukrainare i Västerlandet, som talar ryska. De kan inte ukrainska och har aldrig haft en tanke att lära sig språket. Det kommer att bli intressant, när de blir språklösa. Men liksom i USA och framför allt Canada kommer de snabbt att lära sig europeiska dialekter och inta etablissemanget, se bara på Blinken, Nuland, Navalnyj, Kragh med flera.

Det ryska frihetskriget har på senare tid utspelats i industristaden Mariupol, som är en rysk stad både till språk, etnicitet och historia. Experter av alla de slag får inte ihop ekvationen, eftersom de inte förstår att motståndarsidan i frihetskriget är en mångnationell nazistisk bataljon, fri från både ukrainare och ryssar, ja fri från varje etnicitet. Där finns bara en mentalitet, inhyrd från Västerlandet. Nazismen (sic!) har ingen etnicitet. Den är motsatsen till etnicitet, den är dess fiende och vill dess förintelse.

Vladimir Putin kommer att återinföra etniciteten i Ukraina, superetniskt och etniskt. Civilbefolkningen i Mariupol kommer nu upp ur sina källare med den ryska flaggan i handen, den gamla tanten som råkade ta miste och hälsade nazisterna med den sovjetiska fanan, som hon sparat i källaren i 80 år, står symbol för Ryssland som superetnos, Ukraina som etnos och samhörigheten som styrka. Men framför allt står tanten med fanan symbol för strävan att inte fly som en råtta från sin etnicitet, som människorna i Kiev och väster därom. I åtta år har hon väntat på sin andra Seger i livet, och det skulle förvåna mig mycket om hon inte får stå bredvid Putin på Röda torget den 9 maj med sin sovjetiska fana. Medan Putin håller tal. På ryska. Om vikten av etnicitet, språk och historia.

 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!

Sök