Zaporozje
- Uppgifter
- Kategori: Politik
- Publicerad måndag, 02 Maj 2022 07:52
- Skriven av Stefan Gehander
I de områden som format mitt liv försiggick för alltid avgörande historiska processer under 1650-talet. Den rysk-ukrainska staden Zaporozje, som vid grundandet i Ryska imperiet hette Aleksandrovsk, blev centrum för de
sydryska frihetssträvandena och den sydryska självbestämmanderätten, medan Skåne ockuperades och Malmö försvann ur historien under 200 år. De lärde i Lund tog över ockupationen under mottot att det du inte vet, är bra för dig, medan det du vet med största sannolikhet är fel. Kyrkan i Lund blev tortyrcentrum med pliktpall och skamstock. Folkets förakt för svenska kyrkan grundlades här, medan påtvingandet av det nya språket hade fördelen att ge skåningarna det riktigaste svenska språket.
I Zaporozje, som inte bara är en stad, utan också ett historiskt landskap, bebott av kosacker, blev religionen tvärtom ett verktyg för sammanhållning och frihet. Det enda villkoret för att bli kosack, var att bli ortodox kristen och anta den äkta, bysantinska kristendomen. För språket blev det tvärtom mot Skåne, då ryskan blandades med ukrainska och judiska ord och konstruktioner och förvandlades till ett mål. Denna sydliga dialekt av ryska är lätt att förstå för ryssar, och liksom skånskan klingar sydryskan väl i både sång och humor. När ryssar vill lätta upp stämningen, försöker de sig gärna på övningar i sydryska, som har sitt centrum i Odessa.
Under mina promenader i Zaporozje, särskilt i gamla stan, alltså Aleksandrovsk, var det en chockartad upplevelse att helt plötsligt se AF-borgen från Lund, fast det var Zaporozjes universitet från 1930-talet. I de romantiska kvarteren med trånga gator kunde jag också känna mig tillbaka i Kirseberg, men Frihetstorget framför den ståtliga teatern satte stopp för liknelserna. I Malmö eller Lund finns inga frihetstorg, bara stortorg och biskopstorg med spöpålar.
Promenaderna gick vidare mot Andreas-kyrkan i slutet av gamla stan, en tidigare sovjetisk biograf, som i Stalins anda byggdes som ett tempel. Den energiske bilfabriksdirektören startade ombyggnaden till kyrka under 1990-talet samtidigt som han lade om produktionen till Chrysler, Cadillac och koreanska Daewoo i tidens anda. Här gifte jag mig och döpte mitt barn till klockornas klang i påsktider.
Mellan Aleksandrovsk och sovjetiska Zaporozje ligger en hel industristad, inte så trevlig för ögonen, men under nästan ett sekel en källa till inkomster för miljonstaden. Stålverket, tillverkningen av flygmotorer, titanproduktionen var känd i hela Sovjetunionen, men har under Västerlandets ockupation av Ukraina under senare decennier plundrats och avvecklats.
Väl över bron mellan de båda Zaporozje, kan resan fortsätta mellan vackra byggnader i Stalins stil ända bort till hamnen med Leninstatyn, där en gång båtarna låg tätt vid Dneprs strand. Här någonstans byts också luften från industri till flodens och svartjordens härliga dofter. För egentligen handlar Zaporozje om vatten, dess kraft och bevattning av jordbruket. Det var här vikingarna passerade på vägen mot Konstantinopel, deras båtar finns kvar på ön Hortitsa, som förbinds med Zaporozje via en bro, en av flera i staden.
I våra dagar är Zaporozje en ockuperad stad, där ukrainska nazister, västerländska legosoldater och Nato-soldater håller stadens befolkning gisslan. Motståndet växer sig starkare för varje meter som frihetsstyrkorna närmar sig, den sovjetiska segerfanan syns redan i förstäderna, där Zaporozjes kosacker än en gång avrättar inkräktare, idag en britt, och strider för sin etnicitet, sitt språk och sin historia. Zaporozje kommer att fira Segerdagen igen i år. Precis som 1654 kommer de att återförenas med sina östryska bröder och systrar i den båge som ryska styrkor format i södra och östra Ukraina, samma båge som Katarina gav namnet Nya Ryssland, Novorossija. Här byggde kosacker, serber, tyskar, schweizare, judar, greker, svenskar, tatarer med flera ett nytt land och nya städer., bland dem Aleksandrovsk, en stad som redan under 1700-talet beljögs av svenskar i fejkade berättelser som fortfarande lever i historiens kulisser. I kyrkobyn Lund härjade samtidigt pest, bränder, krig och förtryck.
KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!