Translate

EUkraina

Västerlandets krig mot Ryssland och Ukrainas ryssar, ja faktiskt mot ukrainarna som folk på dess eget territorium, är på den mentala nivån en så stor framgång att det inte finns

en svensk och väldigt få västerlänningar som vet att de för detta krig. De förstår inte heller att prishöjningar och energibrist är den kraftsamling som krävs för att driva detta krig. De förstår inte, lika lite som ryssarna, att det upphöjda till skyarna Västerlandet är helt beroende av Ryssland i det mänskliga livets grundläggande och viktigaste aspekter.

I geopolitikens värld har detta krig frambringats av stora fantasier, det som ibland kallas strategi, i två länder, nämligen USA och Polen, där den judiska linjen av rysshat är av särskild vikt. USAs stora fantasi från Brszeszinski till Albright är att stycka Ryssland och ta över de ryska resurserna, ett projekt som så när lyckades under 1990-talet. Den stora polska fantasin är historisk hämnd för alla ryska segrar sedan 1600-1800-talen och återförening med "polska" områden som erövrades 1920, i samband varmed bolsjevikerna i Ryssland delade Ryssland i tre delar: Ryssland, Vitryssland och Ukraina. 

I de här stora  fantasierna finns en rad mindre fantasier, vilka får fritt utlopp i dagens statligt styrda media i form av ukrainska segrar och uttalanden från ryska "oppositionella", i verkligheten betalda pratmakare som studerat eller värvats vid samma universitet som våra egna journalister och "experter". Men särskilt tydliga är fantasierna bland militärens språkrör från propagandastyrkorna, där Västerlandet kommer att segra och Putin i praktiken redan har avsatts. Den enda fantasi som ledde ända fram Moskvas stadsgräns och blockad av Leningrad, ledd av upp till en halv miljon polacker, som senare värvades över till de Allierade (!), var nazismen, där ytterligare 100-tusentals balter och västukrainare ledde Förintelsen i öster. Polacker, balter och västukrainare leder nu nermonteringen av alla segermonument och återupplivandet av Den Stora Fantasin. De vill glömma och krossa sina egna länders seger över nazismen så att den kan leva upp igen. Västerlandet i sin helhet ler lyckligt vid återseendet. Till och med det tyska folket känner historiens vingar och stödjer angreppet på Ryssland och ryssar. De är redo att inte tvätta sig, att frysa och hungra igen, bara Ryssland inte segrar. 

Ukraina har i EU lagt fram ett förslag om säkerhetsgarantier, som säger att EU, USA, Nato och Turkiet ska rusta landet i kampen mot Ryssland och finansiera inte bara den ukrainska armén, utan hela landets budget, energiförbrukning och livsmedelskonsumtion. I evighet. Tills Ryssland dör och kan styckas upp. Det står så i dokumentet. I EU-tantens tal förmärktes tydligt att hon hade tagit del av dokumentet, och den ukrainske naziledarens hustru stod bredvid den blågult prydda EU-tanten under talet.

På tal om fantasier är det inte långt till tanken att Ukraina tar över EU med amerikansk hjälp och tysk svaghet. Den som känner ukrainare och västerlänningars aningslöshet ser att den fantasin är levande i den ukrainska nazismen. En dag kommer en ukrainsk nazist i khaki att bejublas i Bryssel, och då smälter alla fantasier samman i ett koncentrat av polsk ukrainism (presidenten är ukrainare), baltisk polizeimentalitet, ukrainsk nazism, judiskt rysshat, tysk Drang nach Osten och amerikansk globalism. Precis vad andra världskriget handlade om.

Krig är en sådan dramatisk händelse att inte ens ryssarna kände igen Den Stora Fantasin, att Minsk-avtalen var som avtalet med Ribbentropp, nämligen ett förspel till det krig som var Hitlers stora inspirationskälla och Västerlandets stora hopp om ofantliga rikedomar. Det stora militära misstaget upprepades, att vänta och ligga i försvar i östra Ukraina. Genom att inta Lvov och marschera västerifrån mot det närliggande Kiev hade kriget blivit ett helt annat, ja kanske de militära entusiasternas tredagarskrig. Men det är bara min fantasi, den har tyvärr ingen historia.

 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!

 

 

 

Sök