Att ljuga om sanningen

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad torsdag, 23 februari 2023 13:46

Skriven av Stefan Gehander

Om inte svenskar hade funnits, skulle ryska media kanske ha uppfunnit dem. Det finns inget tacksammare landskap att visa upp på vägen mot Västerlandets undergång, eller i varje fall förfall. Svenska media försöker motverka förfallet genom att ropa

"rysk propaganda" elller "lögn", vilket är samma sak, eller genom att producera material, som skall visa att Ryssland är i förfall. Skillnaden mellan den ryska versionen av Sverige och den svenska av Ryssland, är att den senare förnekar verkligheten. Vi hjälper Ukraina, men krigar inte. Ryssland krigar mot Ukraina, och hjälper inte alls. Vi beslagtar ryska tillgångar, men stjäler aldrig. Ryssland hotar oss, vi säger bara att Ryssland måste förintas. Den här monologen får ytterligare kraft när någon hejdlöst dum artikel ur svenska media översätts och publiceras i sin helhet för att visa den ryska publiken hur galna svenskar är. Då betecknas den översatta artikeln som "skamlös". Jag har kollat, översättningen är riktig. Men hur den kan vara en sannfärdig ledare å ena sidan, avsedd att informera befolkningen, men samtidigt skamlös när den presenteras i Ryssland, det är en gåta. Lösningen på gåtan ligger i den västerländska filosofin sedan Plato och skuggbilderna i grottan. Här sägs för första gången att verkligheten är en annan än den vi observerar, den är någonting helt annat och kan närmast betecknas som idealisk. Genom att förstå vad vi ser, får vi syn på någonting helt annat, den idealiska formen, det perfekta. Men då måste vi vända oss om och blicka mot ljuset i grottans öppning. Allt som förnekar verkligheten på grottväggen är det goda, det sanna, det sköna. Verkligheten är en lögn.

Filosofin har sedan Plato vandrat i olika riktningar och till slut förnekat verkligheten till den grad att det enda som är sant är det som är overkligt. Det som är verkligt, är det som inte är. För den som fattat galoppen, är det bara att säga "du ljuger", men undvika att besvara frågan vad som är sant. Nej, nej, nej, det är (till exempel) rasism, upprepas mot varje argument och påstående tills dessa är slut. Men något svar på hur verkligheten skulle se ut, om den vore fri från (till exempel) rasism, ges aldrig.

Samma sak med Ryssland, som är vår grottvägg, både som verklighet och det sista argumentet mot denna filosofi. Vi ser ljuset i grottöppningen och utropar att verkligheten - Ryssland - är allt annat än det vi ser. En lögn, diktatur, det onda, falska och fula, medan den multietniska, rättvisa, fria civilisation vi ser inte finns. Vi försöker måla över bilderna på grottväggen, kladda ner dem, med nazistiska symboler i Ukraina, folkmord på ryssar och ukrainare, falska artiklar om ofria media - helt fritt skrivna i Ryssland -, i motsats till mediaförbud mot ryska sanningar i hemlandet. Militäriska stollar fabulerar om ryska förluster, ammunitionsbrist och det snara ryska nederlaget utan att bry sig ett dugg om sitt rykte och anseende, när den ryska segerdagen kommer. Det ska bli intressant att se vad de säger då.

I mötet med denna förvridna verklighet, där allt som påstås om den andre är det du själv gör, där lögnen är så fräck och uppenbar att en normal människa baxnar, är den grundläggande frågan om detta spektakel är på allvar och vad som är utgångspunkten och syftet. Den ekonomiska faktorn brukar framföras, men vårt lidande ogillar denna förklaring. Vi kunde haft billiga råvaror och livsmedel i handel med Ryssland, men valde att inte leva så. I vilket syfte? Oberoende, sägs det, men det är en sådan där idé i grottöppningen, som inte finns i verkligheten. Vi måste bedriva handel, vars andra namn är inbördes beroende, reciprocitet. För att protestera mot kriget, som vi själva startat? Då finns det en hel rad länder vi inte skulle handla med, och som inte skulle handla med krigsförbrytarstaten Sverige. Så det handlar bara om Ryssland och ryssar.

 Ryssland utmanar Västerlandet genom att tala sanning och visa upp en verklighet, som har två egenskaper. Dels är denna verklighet ett svar på våra egna frågor om hur det goda samhället skulle kunna se ut, dels nyttjas inte frågorna och diskussionen som vapen i en evig politisk maktkamp, där förnekandet av den andres åsikt bara är ett medel till makt och dominans. I det svenska politiska landskapet springer människor runt och biter sin egen svans, skrikande att den är rysk. Men kriget, förföljelserna på etnisk grund och lögnerna är dina egna. 

Merkel, Hollande och Porosjenko har nu erkänt att de ljög i Minsk för att vinna tid att bygga en ukrainsk armé, vars syfte nu är uppenbart. Om deras bekännelser skulle publiceras i svenska media, torde de bli framställda som lögnare, vilket är sant, men ändå inte. Plato skulle jubla.

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!

• Tillb
• Nästa