Rurik återvänder

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad måndag, 27 november 2023 07:48

Skriven av Stefan Gehander

Ingen i de tjogtalet ryska familjer som räknar sin härkomst till Ruriks dynasti har några som helst genetiska spår från Norden. Den genetiska arkeologin har nu

fastställt att det tvärtom finns slaviska spår i de nordiska befolkningarna, i de baltiska, polska och östtyska, där ju bland de senare alla städer har slaviska namn. Resultaten är omstörtande för den historiografi som förlitar sig på dokument och berättelser, lika omstörtande som verkligheten är för dagens media. Men om dagens historieskrivning betraktas som en spegelbild av forntidens, och vice versa, står det klart att vi aldrig får veta "wie es eigentlich gewesen", om vi inte anstränger oss utanför dokumenten och berättelserna. Vi som på allvar och med intresse följer Rysslands och Putins utveckling till vårt sekels ledande nation och revolutionära ledare, anar att han arbetar i Stalins skugga inte bara som världens främste ledare med en imponerande ekonomisk utveckling och seger över Västerlandet, utan också som demon i de västerländska sagorna.

En motsvarighet till de isländska och medeltida sagorna om Sverige och Ryssland återfinns i regeringens yttranden, vilka klingar väl i svenska media och ekar ut över östra Europa. Det sägs att dessa yttranden värnar svenska intressen, vilket ju de flesta svenskar håller med om. Ingen svensk skulle heller bestrida att svensk demokrati är det stora idealet. Men vi kan citera Stalin: "Demokrati visade sig vara demokrati för det amerikanska folket", vilket också är Putins svar. Svensk demokrati är för svenskar, inga andra folk skulle stå ut med den.

Utrikesministern har givit uttryck för den svenska sagan i Baltikum, ett slaviskt och ryskt territorium som i långa tider varit en arena för den mentala striden mellan falsk och sannfärdig historieskrivning. Måndagspolitiken sedan 1991 har banat väg för en ny nazifiering av den baltiska regionen, där hakkorsen åter fladdrar och ryssar återigen förvisas, fängslas och förtalas. Medan det ryska svaret sakta men säkert närmar sig söderifrån, söker de baltiska länderna stöd för en blockad av Ryssland i Östersjön, allt för att visa sitt engagemang för svensk demokrati och utrikespolitik.

Den svenska politiken vilar på de två satserna att andra folks frihet är också vår samt tanken att det är både tillåtet och önskvärt att underminera andra länders regeringar. Den svenska utrikespolitiken är alltså inte bara moraliskt förfelad, utan också folkrättsligt regelvidrig. Det är samma politik som återfinns i den sagolika historieskrivningen: deras historia är vår, och det är önskvärt att undergräva andra folks historia. 

Här stämmer de baltiska ländernas strävanden att blockera Östersjön för Ryssland, då ju en sådan politik skulle både underminera rysk handel och militär genom blockad och sanktioner, men också vara ett stöd för baltisk frihet att härja på vågorna, ett utmärkt exempel på demokrati.

Det finns andra folk och andra hav som drabbats av denna form av demokrati och frihet. Medelhavet bubblar av småbåtar och uppsvällda lik i samma anda, där nazifieringen av södra Europa och folkens marina omröstning för demokrati och frihet på andra sidan havet bevisligen lett till att deras historia är också vår, och att det är önskvärt att underminera andra folks regeringar för att främja den frihet vi eftersträvar. Vår frihet kan nämligen inte eftersträvas på annat sätt än att andra dör, hör ekot från de isländska sagorna och skandinaviska media! I östersjöområdet har denna politik fått sitt främsta uttryck i cirka 15 miljoner ukrainare, som dock har den fördelen att de inte förorenar havet med sina lik, utan dör på den egna steppen. Den främsta orsaken till detta är det ryska svaret på östersjöpolitiken, som tog tio år på sig att göra det som förnuftiga människor ropade om i hela Ryssland ända fram till den ryska östersjökusten. Nu kan de njuta av sönderskjutna svenska pansarvagnar på expo i Moskva och affischer på döda svenska knektar vid ambassaden.

En blockad av de ryska östersjökusterna skulle leda till blockad av den svenska östersjökusten. Det ryska försvaret kan sitta i ledningscentralen i Moskva och spela Sänka fartyg tills Östersjön är fri och demokratisk, medan inga svenska vapen kan nå Ryssland. Den baltiska kusten skulle befrias från minoritetsfolk, som ändå inte vill bo där, i ett medelhavsscenario, där Lampeduza skulle framstå som en behaglig semesterort, särskilt för svenskar, som börjar vänja sig vid den nya livsstilen. Medelhavskost betyder numera en kebab eller falafel.

Döden på haven och steppen måste upphöra, vilket betyder att den svenska politiken måste stävjas. Det enda sättet att lyckas med det är rysk vapenmakt, liksom på Ruriks tid. Alltså den verklige Rurik. Så att inga spår av honom och hans ättlingar återfinns om 1000 år, mer än som stupade  varjager på affischer. Rurik i media, dokument och andra statliga yttranden från östersjöländerna kan då sjunka till havets botten. 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!