Translate

Välj språk

En resa från Malmö till Moskva

FaceBookTwitterGoogle+

Den enda vägen

Du har din väg, jag har min. Vad gäller den enda vägen, den rätta vägen, så finns den inte, sa Nietzsche. Problemet är att ibland korsas våra vägar, och långtifrån alla är lika kloka som Nietzsche. Det visar sig att när vägarna möts, så har parterna

helt olika uppfattning om både sig själv och andra. Dårarna tror att de gjort ett klokt val, eftersom de själva är så kloka, medan de kloka tvivlar på att de valt rätt väg, också för att de är så kloka. Dåren tror mycket om sig själv, den kloke inte alltför mycket. Däremot tror dåren att de flesta andra är jävligt dumma i huvudet, medan de kloka misstänker att alla andra är lite klokare. Dårarna är optimistiskt lagda, medan de kloka ibland kan bli lite ledsna. Det är en ironi att fenomenet kallas Downing-effekten.

Samtidigt som en notis i brittisk press meddelar att damen i parken inte dog av Novitjok och ett år efter att det krigskemiska företaget i Salisbury, Porton Down, meddelat att Novitjok inte hade med spionhistorien att göra, fylls de svenska tidningarna av rapporter om historien, vilka baseras på dessa två fakta, som alltså aldrig har hänt. I fronten står Säpo, vars uppgift i ny tid har blivit att vilseleda det egna folket, där den brittiska spionfarsen kopplas samman med det svenska elnätet, då ju båda tragedierna har sin källa i Kreml. Det hade väl varit i sin ordning om de här förvirrade rapporterna om rysk ondska och ryska spöken hade varit ett marginellt fenomen längst ut i kanten på media, men så är inte fallet. Tvärtom, det här är den historia människor växer upp med, läser till morronkaffet och ser på TV-nyheterna. Nog för att jag under min livstid också blivit lurad av ubåtskommissioner, historieböcker och politikens floskler, men dagens nivå hade inte passerat lektionerna i samhällsvetenskap i cirka sjunde klass. 

Idag nöjer sig inte dårarna med att sprida sin kunskap om desinformation, en kunskap som i själva verket är desinformation, utan de försöker också kontrollera sociala media och till och med innehållet i din dator. Det finns idioter på det största sociala mediet som sitter och plockar bort människor och grupper, som skapar sidor av olika slag för att tjäna pengar på reklam. Ryssar och ukrainare har en fantasi och uppfinningsrikedom som är svårslagen. De kan nämligen sälja de här sidorna till sin egen arbetsgivare och på så sätt locka läsare och därmed reklam. Villkoret är att arbetsgivaren inte får reda på det, eller får del i vinsten. Det andra villkoret är anonymitet, så att skatteverket inte är med på noterna. Men i Västerlandet sitter dårar, som inte bara stänger ner sidorna på grund av anonymiteten, utan också ännu dummare dårar, som tror att sidorna stängs ner för sitt innehåll, som är helt oskyldigt, för den som kan ryska och orkar titta efter. Men operationen har ett namn som säger allt om meningen med sådana här dumheter: Removing coordinated inauthentic behaviour from Russia. Den ryska vardagen presenteras som en "operation" riktad mot Västerlandet, och elände i den egna världsdelen presenteras som en konsekvens av rysk illvilja. 

Extra roligt är det förstås i USA, där datortillverkaren har konstruerat ett sanningsfilter, som lyser grönt eller rött, beroende på om du läser nyheter på sanningsenliga och förtroendeskapande sajter, naturligtvis amerikanska, eller om du studerar världsläget via Russia Today eller Sputnik. Det amerikanska imperiets mål är att sprida filtret över hela världen på det att sanningen må segra en gång för alla. Det kommer att installeras på sociala media, skoldatorer och universitet, för att inte tala om journalisternas egna sidor och informationskällor, eftersom målet är att källan ska vara en och samma. 

Det hör till saken att den här processen är alltigenom västerländsk. I Ryssland finns ingen oro för fejkade nyheter av typen spionhistorier eller svensk elbrist som en ondskefull Kreml-operation, förutom i humorgenren. Det finns inga grön- eller rödblinkande webbläsare mot "inauthentic behaviour", i varje fall för gemene man. Säkerhetstjänsten har sina sätt att hitta terrorister och spioner, men blandar sig inte i vardagslivet. En viktig aspekt är att FSB inte låtsas att till exempel svenska media, som ägs och styrs eller bara finansieras av staten, har någon dold agenda, innehållande desinformation och illvilja mot ryssar och Ryssland. Det är nämligen redan uppenbart, så FSB har ingen uppgift här. Det behövs ingen webbläsare med varningslampor. Men en svensk som kan ryska riskerar att stöta på ryska artiklar om spionhistorier som aldrig ägt rum men som folk tror på, elbrist, vattenbrist och andra brister i landet som ingen bryr sig om. Säkerhetstjänsten och statens media träder då in och skyddar sina medborgare med ett sanningsfilter. Detta inautentiska beteende är Downing-effekten i internetåldern, där dårar tror på den enda vägen.

 

Sök