Vem är mördaren?

Folk och länder har fallit ur verkligheten på ett sätt som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Ett lika intressant moment är hur historien lever i människors hjärnor, inte för att undvika misstag, utan för att

upprepa dem. Som om det fanns en historisk mall för vad som skall sägas och göras i politiken, särskilt då i geopolitiken. Sveriges utrikesminister går liksom i en journalfilm på promenad med ukrainsk officer, vars axelmärke är SS Division Totenkopf. Polen tror liksom då att alla andra kommer att hjälpa till med invasionen av Vitryssland och Ryssland, Tjeckien och Slovakien luras återigen att avstå sin självständighet för en ljusare framtid utan ryssar. Men det kommer att sluta i samma militära ockupation och koncentrationsläger som förra gången. Skillnaden blir troligen att Ryssland inte kommer att befria landet. Det kommer att försvinna. 

Det enda land som lärt av historien är Ryssland, måhända också Kina, men där är jag okunnig. Det Ryssland som du hör och läser om i svenska eller västerländska media finns inte. Okunskapen är i Sverige, ja hela Västerlandet, på den nivå som uttrycks av Polen och Tjeckien i dagarna, och det verkar som om okunskapen blir allt mera grotesk ju närmare landet ligger den ryska gränsen. Ukraina kokar i masspsykos, armén mördar barn och gamla tanter i östra delen av  landet, instruerade av NATO och svenska soldater. Ukrainarna skall hetsas till en offensiv, som muntligen utlovas stöd av NATO och Sverige, men krigslisten är att ryssar och ukrainare skall avliva varandra, eftersom de ju egentligen är ryssar allihopa. En elegant lösning, som dekoreras med hundratals inflygningar varje dag mot den ryska gränsen, bland annat av svenska plan, tusentals stridsvagnar från NATO och hundratusentals soldater som övar mord på ryska barn och gamla tanter, alltmedan Rysslands president fattar beslut om dagis, vacciner, industrisatsningar och andra viktiga frågor. En del av befolkningen, forskare och politiker vill att han går med i leken och ger ordern som alla väntar på.

USAs president är såklart med i leken, han är till och med lekledare, där han i dagarna gav tecknet som alla väntat på: han förklarade att Vladimir Putin var en mördare. Polen jublade, Tjeckien inledde lynchning av allt ryskt och fann 18 spioner i ett nafs. Västerlandet darrar i orgasm, svenska journalister stämde in i masturbationen och förklarade att det ryska vaccinet var en krigslist. Baltikum tjöt av upphetsning och meddelade att inga ryssar borde få beträda europeisk mark.

I fina ord och artiga formuleringar önskade Putin att den amerikanske patienten skulle undersöka huvudet, vilket ju inte bådar gott för de amerikanska kontorsanställda i västerländska regeringar som jublade. Inte för den enskilde medborgare heller, som ju skall möta ryssen på slagfältet. Det visade sig också att Putin hade ett annat budskap, nämligen att den amerikanske patienten inte bara var psykopat, utan också en iskall mördare. Utan ett ord i västerländska media rullas en mordhistoria upp, där målet var Vitrysslands president. Därefter skulle militären ta över, ledda av tillresta vitryssar med amerikanska pass, precis som i Baltikum. När Putin ställde frågan till psykopaten i USA, harklade denne sig och bytte ämne.

Den intressanta utvecklingen från regering till gängkultur i både diplomati och politik har en smygande inverkan på samhällslivet. I USA har gängkulturen varit en tradition sedan landet skapades, ja landet är till sin struktur ett 50-tal olika gäng. I Europa är det väl bara Snorre Sturlasson och Palme som mördats av främmande makt, övriga har ju liksom idag lierat sig med gängledarna. De svenska mordbrigaderna i Syrien och dödskalledivisionen i Ukraina speglar den svenska samhällsutvecklingen efter mordet på statsministern. Det återstår dock att ta reda på vem mördaren var och är. Utan att harkla sig.

 

 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!