Ryska posten

Uppgifter

Kategori: Politik

Publicerad onsdag, 01 juni 2022 22:42

Skriven av Stefan Gehander

Mot bakgrund av den svenska statens klumpiga försök att inträda i Nato, hävdas att detta inträde inte fanns med i Putins planer, alltså att det faktum att Sverige och Finland nu gör sig till Ukraina, ukrainiseras i militär mening, skulle vara en strategisk miss i den ryska planeringen. Det påstås vidare att

det ryska felslutet skulle innebära ett moraliskt nederlag, att den moraliska indignationen i Västerlandet skulle komma som en överraskning för diktatorn. Men historien har djupare rötter än så.

Бедному да вору — всякая одежда впору, lyder det ryska ordspråket, som beskriver Ryssland efter Sovjetunionen. Det tycktes att vägen ut i Västerlandet var det enda alternativet, som ända fram till Putins tal 2007 i  krävde underkastelse och följde liberala diktat. Det västerländska stödet till terrorister i Tjetjenien och Syrien, galningen i Georgien och statskuppen i Ukraina visade att det ryska ordspråkets giltighet är konstant. Fattiga och tjuvar väljer inte kläder. Inte ens det folkmord på ryssar som inleddes 2014 fick Putin att agera, men när underrättelsetjänsten meddelade att USAs kongress godkänt ett lend-lease-avtal med militär upprustning av Ukraina i december 2021 och en krigsorder, undertecknad av Ukrainas president, visades i original i januari 2022, stod det klart att Ryssland hade att förekomma eller förekommas. Förhistorien och det direkta förspelet vittnade om att Västerlandets krig mot den ryska civilisationen var de kläder som erbjöds. Men Ryssland hade sedan åtminstone 2007 sytt upp egna kläder, och det är detta indignationen gäller. Som i ett judokast hade rollerna bytts om.

Min historiesyn och min dröm håller på att bli verklighet i denna märkliga process. Västerlandet gör allt som inte borde ha gjorts, vilket tvingar Ryssland att göra det som borde ha gjorts för länge sedan. I mitt arbete i Moskva på 1980-talet och framåt stred jag för det som nu sker av sig självt. Den enkla manövern att handla i rubel och inte handla med fientliga folk, får det ryska ordspråket att gälla Västerlandet. På samma sätt som Sverige helt riktigt pekas ut som terroriststat i Nato-frågan, vilket ställer det ryska beslutet att agera i ny dager. För Ryssland spelar det ingen roll om Sverige och Finland går med i Nato, de är båda terroriststater med en lång rad krigsbrott över hela världen sedan 1989. Det är säkerhetspolitiskt bättre att ha Sverige och Finland i Nato än att ha dem springande galningars (Sverige i Georgien, Ukraina) ärenden eller agera som falska fredsförhandlare (Finland i Jugoslavien, OSSE). Men framför allt handlar Rysslands agerande om en långsiktig, väl genomtänkt och välgrundad strävan att inte längre spela med i ett cyniskt spel, som ger sken av att följa regler och falskeligen anklagar alla omedgörliga för att inte följa reglerna, som aldrig deklareras förutom på slagordens nivå. Terroriststater och krigsförbrytarna i Nato tilläts en gång för mycket hävda demokrati och säkerhet som regelverk. Redan anspråken på att bestämma reglerna, alltså att någon anser sig förmer än andra, har nu utmanats av Ryssland.

Ordspråkets logik visar sin giltighet både för Ryssland och Sverige. För att komma med i Nato skulle Sverige behöva hota Turkiet med vapenleveranser till kurderna på samma sätt som Sverige inte bara hotar Ryssland, utan också levererar raketer som dödar ryska barn. För Ryssland handlar det om något helt annat, snarare motsatsen, alltså att inte gå med på Västerlandets cyniska spel. En historisk tillbakablick om sisådär 500 år visar att just Turkiet och Ryssland är de enda länder i hela världen som inte någon gång har varit västerländska kolonier. 

Det händer sig då att Ryssland och Sverige hamnat i samma situation, där det gäller att inte gå med i förnedringen eller att slå tillbaka med samma förnedring i spelet. Men det är lika sant att situationen möts på helt olika villkor, då Sverige går in i denna med uppsynen att det finns regler, medan Ryssland har insett att inga regler finns. Sanktionernas mål och mening är just förnedring efter vägran att kuvas. Sverige kommer att låta sig kuvas, alltså förlora sin suveränitet, men det spelar mindre roll, när uppgående i Nato har som främsta grundval undanröjande av suveräniteten. Sådana organisationer och länder ska man hålla sig långt borta ifrån. 

Finlands och Sveriges argument att Rysslands aggressivitet skulle vara anledningen till Nato-inträdet faller på det enkla faktum att Ryssland är det land som utsätts för aggression. Snarare rädslan för repressalier, alltså feghet, är anledningen till det hastiga och hafsiga sökandet efter skydd. I militärt avseende är denna nyfunna strävan helt enkelt dumhet. Att försöka förnedra Ryssland och sedan söka skydd är varken klok politik eller riktiga skäl att agera.

Ryssland har nu det ljuvliga perspektivet att hävda sin frihet, medan Sverige hänvisas till ordspråkets visdom. Ryska barn, de som inte dör i svenska granatregn, kan också bidra med sina klokheter. Den populära gåtan om ryska posten lyder: vad är det som måste slickas bakpå för att få smeka frampå? Svaret är frimärket, och även ett barn i Ryssland förstår skämtets innebörd, nämligen att den som vill sända ett budskap, måste betala. Den som hävdar andra regler, så kallade värderingar, bär på falsk moral. Precis som fattiga och tjuvar. 

KLICKA HÄR för en resa i rysk historia och mentalitet!

• Tillb
• Nästa